På Albaniens kust plöjs artrika våtmarker för en lyxresort med starka kopplingar till familjen Trump.Men folket protesterar. Den rasande ”flamingorevolutionen” drivs av långvarig ilska mot landets styre, nedlusat med anklagelser om korruption.– Vi har fått nog, säger demonstranten Akil Cala. Sazans gröna kullar täcks av ormbunkar, ginst och lagerbär. Det luktar lavendel och rosmarin. Pinjeträd, avenbok och stenek skuggar det klarblå vattnet i Otrantosundet, som utgör gränsen mellan Adriatiska havet och Joniska havet. Här ankrade Ivanka Trump under en båttur 2021. Den amerikanska presidentdottern har målat upp en drömsk bild av ”upptäckten”. – Vi simmade till ön och vandrade barfota ända upp till toppen. Vi blev helt förtrollade, sade hon till den amerikanske poddaren David Senra i slutet av maj. Över telefon från Tirana skrattar miljöantropologen Aleksandër Trajçe till när Ivanka Trump kommer på tal. – Jag vet inte vilken väg hon tog, men hon måste haft blödande fötter i slutet av den där vandringen. Det är inte direkt mjuk terräng. ”Brytpunkt” Mittemot Sazan, på det albanska fastlandet, rullar sedan några månader tillbaka schaktmaskiner över stränder avskurna av vass taggtråd. Här förbereds förverkligandet av den vision som föddes under Ivanka Trumps och maken Jared Kushners båttur: megabygget som ska förvandla kustområdet till en lyxresort för de rikaste av de rika. Bakom projektet står Kushners riskkapitalbolag Affinity Partners – ett företag vars kapital kommer nästan uteslutande från statliga förmögenhetsfonder i Mellanöstern, enligt Bloomberg. I ritningarna kryllar det av lyxvillor, infinitypooler och kajer för lyxyachter. Planerna – och bristen på transparens kring dem – har utlöst rasande protester. De senaste veckorna har tiotusentals albaner samlats för att visa sitt missnöje, både i huvudstaden Tirana och vid byggarbetsplatsen i Zvërnec längre söderut. – De försöker sälja vårt land till utländska affärsmän. För oss innebär det en brytpunkt. Vi kommer inte att tillåta det, säger demonstranten Akil Cala. ”Fått nog av lögner” 26-åringen var på plats under den incident som i slutet av maj fick protesterna att på riktigt explodera: när en demonstrant misshandlades av privata säkerhetsvakter vid den avspärrade byggplatsen i Zvërnec. Cala beskriver hur mannen knuffades till marken och bryskt släpades bort över stranden – alltmedan polis såg på. Där och då försvann den lilla tillit han hade för regeringen. – Ärligt talat – i den stunden insåg jag att vi har väldigt, väldigt stora problem. När staten inte ens kan skydda sina egna medborgare, hur kan vi då lita på dem när det gäller något över huvud taget? På Tiranas gator – där polis svarat demonstranterna med vattenkanoner – hörs nu allt högre krav på premiärminister Edi Ramas avgång. – Det här landet har fått nog av korruption, nog av lögner, nog av en regering som bara agerar efter egna intressen, säger Akil Cala. Det som nu vuxit till ett raseri mot hela Albaniens styre – i åratal anklagat för korruption, dubiösa affärer med statliga miljardkontrakt och kopplingar till organiserad brottslighet – startade med protester mot miljardprojektets miljömässiga konsekvenser. Sälar och pelikaner Sazan och kuststräckan intill, våtmarken Vjosa-Narta med den stora Nartalagunen, ingår i ett kritiskt ekosystem och fungerar som en viktig rastplats för flyttfåglar på väg mellan Europa och Afrika. Här lever fler än 200 fågelarter och över 70 hotade arter, enligt fågelskyddsorganisationen Birdlife. Det är munksälar, karettsköldpaddor, krushuvade pelikaner och de flamingor som nu blivit symbol för en proteströrelse dubbad ”flamingorevolutionen”. – Vissa dagar har vi räknat till 10 000 flamingor i lagunen, berättar Aleksandër Trajçe, som leder Albaniens äldsta miljöorganisation PPNEA. Han kallar området ett av Albaniens mest biologiskt mångfaldiga, ett av de ”absolut viktigaste” för landets flora och fauna. – Stranden som ingår i det här enorma projektet är en av få platser i Albanien där karettsköldpaddor lägger ägg. Och högsäsongen för äggläggningen sammanföll exakt med byggstarten. Första gången Trajçe hörde talas om resortplanerna var 2024, då Jared Kushner själv publicerade ett X-inlägg med datagenererade bilder på ett ”utvecklingsprojekt” på Albaniens kust. Bara veckor tidigare hade regeringen i Tirana plötsligt ändrat den lag som tidigare förbjöd turismutveckling i skyddade naturområden. Sedan hände ingenting – åtminstone inte utåt – förrän i april i år. – Det fanns inga samråd, inga experter ringdes in för att ge sin syn på saken. Ingen dokumentation offentliggjordes. Sedan, den 30 april, fick vi höra att schaktmaskiner hade anlänt. Då organiserade vi den första protesten. Skapa arbetstillfällen? Albaniens antikorruptionsbyrå har nu inlett en utredning om projektet, framför allt kring vem som egentligen har rätt att sälja marken. Det osar skumraskaffärer, konstaterar Trajçe. – Om man vill skriva en lärobok om hur man gör skumma affärer så är det här det perfekta fallet. Regeringen måste vara väldigt transparenta nu, öppna upp all dokumentation. Albanien är ett av Europas fattigaste länder, men delar av befolkningen lever i stor rikedom. I Tirana poppar nya skyskrapor upp varannan vecka och på innekrogarna festar eliten med buntade eurosedlar. Samtidigt flyr landets unga till EU och Storbritannien i jakt på drägliga liv. – Det finns ett stort generellt missnöje med hur regeringen beter sig, hur de gynnar de rika på bekostnad av folket. Folkets grundläggande behov åsidosätts, säger Trajçe. Albanien har inte råd att inte utveckla en ”gåva” som Sazan, påstod premiärminister Rama i fjol och sade att landet ”behöver lyxturism som en öken behöver vatten”. Kushners resort kommer att skapa arbetstillfällen och fungera som en ekonomisk katalysator för Albaniens modernisering, enligt Rama. – Vi köper inte det där längre. Regeringen måste börja lyssna på folket, säger Aleksandër Trajçe. AlbanienAlbanien ligger vid den södra delen av Adriatiska havet och gränsar till Montenegro i nordväst, Kosovo i nordost, Nordmakedonien i öster och Grekland i söder. Landet är till ytan ungefär lika stort som Småland och har drygt 2,8 miljoner invånare.I hundratals år var Albanien en del av Osmanska riket, men utropade självständighet 1912. Under andra världskriget ockuperades landet först av Italien och sedan av Nazityskland, för att slutligen hamna under kommunistiskt styre med den egensinnige och brutale Enver Hoxha som partichef och diktator.Mellan 1943 och 1985 styrde Hoxha Albanien med järnhand. Religion och fria val var förbjudna, landet var isolerat från omvärlden och befolkningen led under förtryck och svåra levnadsvillkor. Massavrättningar, tortyr och avlyssning var vardagsmat, och i Hoxhas politiska straffläger begicks systematiska övergrepp mot fångarna.Efter kommunismens slutliga fall 1990 har Albanien sökt bättre kontakter med väst. 2009 blev landet medlem i Nato och 2014 accepterades man som kandidat till EU-medlemskap.Sedan 2013 leds landet av en socialdemokratisk regering under premiärminister Edi Rama (född 1964), tidigare mångårig borgmästare i Tirana och före detta landslagsman i basket. Ramas Albaniens socialistiska parti föddes genom en ombildning av Hoxhas Albanska arbetets parti.Världsbanken räknar i dag Albanien som ett medelinkomstland. Fortfarande är det dock ett av Europas fattigaste länder, med omfattande korruption och en stor informell sektor.Källor: Landguiden/UI