USA och Iran har skrivit under avtalet som ska leda till fred. Donald Trump hyllar överenskommelsen – men vad får USA ut av det hela? Och vad var egentligen målet med kriget?– Var det ett Iran som var mer demokratiskt? Det verkar vi inte ha uppnått, konstaterar Mellanösternanalytikern Aron Lund. När samförståndsavtalet nu signerats inleds en 60-dagarsperiod med samtal om framför allt Irans atomenergi. Förhandlingsmässigt befinner sig Teheran och Washington i stort sett på samma plats som före kriget – och även före tolvdagarskriget 2025, då president Trump gav Iran en 60 dagars tidsfrist för att nå ett nytt kärnenergiavtal med USA. – Vi har ett avtal om att försöka nå ett avtal, sammanfattar Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), den nya överenskommelsen. ”Iran vann” Avtalet gäller med omedelbar verkan. Det innebär bland annat att trafiken genom Hormuzsundet – som var öppet innan krigsutbrottet i februari – ska vara tillbaka till tidigare nivåer inom 30 dagar. Enligt avtalet ska farleden vara avgiftsfri, men Iran har hävdat att de får ta ut en ”serviceavgift”. ”Trump hyllar ett Iranavtal som inte löser någonting utöver ett problem hans eget krig orsakat”, lyder en analys i The Guardian. Avtalet stipulerar även att USA och dess allierade i Mellanöstern säkerställer minst 300 miljarder dollar för återuppbyggnad och ekonomisk tillväxt i Iran. Därtill kommer lättade sanktioner mot Iran, bland annat gällande landets export av råolja och petroleumprodukter. – De får flera saker som de inte hade innan kriget. Så sett till det kan man säga att Iran vann, säger Amir Handjani vid tankesmedjan Quincy Institute till AFP. Stärkt regimen USA tycks steg för steg ha urvattnat de ursprungliga kraven och förväntningarna på avtalet, konstaterar Aron Lund. Kommande 60 dagar måste en rad svåra frågor få svar. – Framför allt vad gäller kärnteknikfrågan, men även blockaderna i Hormuzsundet och sanktionerna mot Iran. Allt det här ska lösas stegvis. Kriget har försvagat Iran – men också delvis stärkt regimens hand, säger Lund. Frågan är om USA har några påtryckningsmedel kvar, utöver att återgå till fullt krig. – Har man inte det så kan ju den iranska regeringen verkligen få en andningspaus nu. USA kommer inte att gå in i det här mycket impopulära krigsläget igen. I alla fall inte innan mellanårsvalet. ”Blivit värre” Så vad har egentligen USA uppnått med kriget? Ur ett amerikanskt perspektiv finns flera framgångar, säger Aron Lund: en till stora delar sänkt iransk flotta, sönderbombade robotfabriker och en död ayatolla Ali Khamenei. Men sett till USA:s inledningsvis högtflygande krigsmål är segrarna få. – Var målet ett Iran som var lydigare i utrikespolitiken? Det verkar vi inte ha uppnått. Var det ett mer demokratiskt Iran? Det har vi inte heller uppnått. Kärnteknikprogrammet? Ingen förändring än så länge. – Och Hormuzfrågan? Där har läget blivit värre, säger Lund.