I delar av Libanon är stödet för Iran stort. På bilden blickar Irans framlidne ayatolla Ali Khamenei samt hans son, nuvarande högste ledaren Mojtaba Khamenei, ut över Beiruts södra förorter. ”Tack Iran”, lyder texten. Foto: Hussein Malla/APUSA och Iran sägs vara överens om att avsluta kriget på alla fronter – även i Libanon. Frågan är om Israel planerar att spela med. ”Det är svårt att ha en vapenvila när Israel står mitt inne i Libanon”, säger Mellanösternkännaren Aron Lund. Publicerad 05:50Uppdaterad 06:26 Knappt hade överenskommelsen hunnit aviseras förrän israeliska företrädare började knorra. Israel är inte en part i avtalet, hävdade ultrakonservative säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir, samtidigt som israeliskt artilleri fortsatte att smattra i Libanon. Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), ser Libanonfrågan som avtalets största fallgrop. – Om det här ska hålla kommer USA att behöva ägna tid åt Libanon framöver, säger han. USA har helt klart makten att påverka Israels agerande, konstaterar Lund. President Trumps incitament att vara ”Israels bästa vän” är nog dessutom inte lika stora som de en gång var, säger han. Aron Lund, författare och Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Foto: Stina Stjernkvist/TT – Donald Trump har investerat så mycket i det här att han kommer vilja hålla koll på Israel, på att de efterlever detta.– Och när Trump riktar sin uppmärksamhet mot något och lägger sin fulla kraft där, då får han för det mesta som han vill. ”Från konflikt till konflikt” Den amerikanske presidenten har dock en historia av att ”utropa enorma segrar” i allt från Gazaremsan till Nordkorea, påpekar Lund – för att sedan tappa intresset och se de påstådda avtalen falla samman. – Han verkar ha ett uppmärksamhetsspann som en femåring. Han glider från konflikt till konflikt, och så fort han tar bort blicken från någonting så börjar det hända grejer. Libanon är inte den viktigaste frågan för vare sig USA eller Iran, enligt Aron Lund. Hormuzsundet, atomenergi och sanktioner står sannolikt betydligt högre på ländernas respektive kravlistor. Men Libanonfrågan är den som hänger mest löst – och därmed har störst risk att skjuta avtalet i sank. Förlorat sina hem – Ett stort problem är att en femtedel av Libanons befolkning, en stor, stor del av landets shiamuslimer, har förlorat sina hem. De bor på fotbollsplaner och i skolor – och deras hus i södra Libanon har börjat sprängas och bulldozras av Israel. Det är inte en situation som är hållbar internt, säger Aron Lund. De senaste månaderna har Israels markinvasion av grannlandet stegrats i en ensidigt utropad ”säkerhetszon” med syfte att hålla shiamilisen Hizbollah på avstånd. Situationen i södra Libanon är en krutdurk, konstaterar Lund. – Jag kan inte föreställa mig att Hizbollah skulle sluta att bekämpa den typen av israelisk närvaro, säger han. – USA kommer att behöva krishantera kring Libanon. BakgrundAvtalet mellan USA och IranMycket är oklart kring den avsiktsförklaring som USA och Iran har enats om för att få slut på Irankriget. Detta är känt i nuläget:Förhandlingar om Irans atomprogram i 60 dagar: När USA och Israel attackerade Iran motiverades det med att landet var nära att skaffa kärnvapen. Hur detta ska förhindras – hur underjordiska anläggningar och höganrikat uran kan förstöras – ska tas upp i tekniska samtal under perioden, enligt Vita huset.Hormuzsundet öppnar: Den för internationell oljehandel så viktiga sjöfartsleden mellan Iran och Oman, planeras att öppna för trafik på fredag. Enligt president Donald Trump ska trafiken ske ”avgiftsfritt” och USA:s blockad lyfts. Iran vill dock kunna ta en avgift för passerande fartyg, enligt AP.Lyfta sanktioner: Internationella sanktioner mot Iran ska lyftas och vissa frysta tillgångar blir tillgängliga. Det är oklart vilka sanktioner det gäller.Fred i Libanon: Uppgörelsen innefattar även ett stopp för stridigheterna mellan Israel och den Iranstödda shiamilisen Hizbollah i Libanon. Det är dock oklart hur Israel ställer sig till detta, även om premiärminister Benjamin Netanyahu sagt att israeliska styrkor kommer stanna i Libanon ”så länge det är nödvändigt”.Källa: AP med flera Sju invasioner på 50 årUnder de senaste 50 åren har Israel gått in med markstyrkor i Libanon vid sju tillfällen.Israels motståndare i Libanon, den shiamuslimska rörelsen Hizbollah, är en milis och ett politiskt parti. Den grundades delvis med iransk hjälp efter Israels ockupation av södra Libanon på 1980-talet. Den agerar ombud för Iran i konflikter i Mellanöstern och har delvis terrorstämplats av EU och USA.Den långvariga konflikten blossade upp på nytt i samband med Gazakriget. 2024 slöts en vapenvila som gick ut på att både Hizbollah och Israel skulle dra sig tillbaka från en buffertzon i södra Libanon. Parterna har anklagat varandra för att bryta mot det.Våren 2026 bröt strider ut på nytt då Hizbollah sköt raketer mot Israel som svar på landets krig mot Iran. Israeliska markstyrkor har avancerat längre in i Libanon, hundratusentals har fördrivits och det har varslats om en varaktig israelisk ockupation.