En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-02 21:04Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/verkliga-brott-blir-underhallning-darfor-njuter-manga-av-true-crime/True crime är ett av Sveriges populäraste poddformat. Genren kittlar människans nyfikenhet, men bakom varje avsnitt finns ofta anhöriga vars tragedi blir underhållning.– Sätt er in i det som om det vore er egen dotter som blivit mördad, skulle ni vilja lyssna på det? säger Östen Johansson, pappa till mördade Ida.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevI augusti 2015 förändrades allt för Ida Johanssons familj. Ida, 21 år gammal, blir plötsligt attackerad av en okänd man när hon är ute och springer i ett motionsspår i Upplands-Väsby. Mannen tar hennes liv och blir senare dömd till rättspsykiatrisk vård.Fyra år efter mordet får familjen reda på något som river upp alla sår.– SVT informerade mig om att ”Rättegångspodden” hade gjort avsnitt med ljudfiler inifrån rättegången. I dem berättar mördaren i detalj hur han tagit Idas liv, säger Östen Johansson.60-åriga Östen Johansson är pappa till Ida. Han berättar att poddavsnitten om dottern har fortsatt att skapa uppmärksamhet kring fallet och gjort det svårt för familjen att bearbeta sorgen.– Vi kunde inte kontrollera det, det var som att stå som en staty inför allt som forsade ut, säger han.I Sverige är rättegångar som regel offentliga. Det innebär att domar, protokoll och andra handlingar som ljudfiler kan begäras ut, så länge de inte omfattas av sekretess. Syftet med offentlighetsprincipen är att ge insyn i myndigheternas arbete och att stärka rättssäkerheten.– Det som hände Ida är ett skräckscenario för många, det är klart att allmänheten behöver få information. Men den här typen av poddar handlar inte om allmänintresse. Det handlar om att tjäna pengar på snaskiga detaljer kring en familjs tragedi, säger Östen Johansson.Att allmänheten får insyn i dessa sista minuter av Idas liv är något Östen Johansson beskriver som extremt smärtsamt.– Vår familjs tragedi blev underhållning. Jag tror att alla som har mist någon i ett våldsdåd tycker att den här branschen borde upphöra av respekt för efterlevande, säger han.”Rättegångspodden” har fått kritik för sina arbetsmetoder och hur man hanterar känsligt material. I mars tidigare i år flyttade podden över till bolaget Podme. Moa Soltanian Magnusson, innehållschef på Podme, säger att de arbetar enligt publicitetsreglerna.– Vi gör alltid en bedömning av om det finns ett allmänintresse och väger det mot hur enskilda kan påverkas, säger Moa Soltanian Magnusson.På frågan om vad som faktiskt styr dessa bedömningar, svarar hon så här:– Det är jättesvårt att säga exakt vilka kriterier som gäller, utan vi måste titta på varje fall för sig.Nils Bergman är Rättegångspoddens skapare. Han producerar podden och var ansvarig utgivare tills Podme tog över. Nils Bergman säger att de inte längre använder anhörigas vittnesmål från rätten, förutom när de själva har velat medverka.– Jag förstår kritiken och jag tog den på stort allvar. För mig var det viktigt att lyssna, ta ansvar och förändra arbetssättet där det behövdes, säger Nils Bergman.För att visa hänsyn säger han att han i möjligaste mån försöker kontakta de anhöriga när ett avsnitt är på gång och när det ska publiceras. Efter kritiken 2019 avpublicerades avsnitten om Ida.True crime-poddar dominerar ofta topplistorna. Men vad är det egentligen som lockar? Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, förklarar att det är distansen mellan lyssnaren och poddavsnitten som är en avgörande faktor till varför människor lyssnar på krimpoddar.– Vi kan ta del av dessa hemska berättelser från ett säkert avstånd, vi ligger hemma i vår egen säng och har låst dörren. Vi befinner oss inte i en faktiskt hotfull situation. Därför kan vi utforska vår rädsla utan att vara i verklig fara.Fakta.De tre mest lyssnade poddarna i Sverige på Spotify 20251. P3 Dokumentär2. Fallen jag aldrig glömmer3. RättegångspoddenKälla: SpotifyPer Johnsson menar att lyssnarna ofta undviker att verkligen sätta sig in i poddarnas innehåll. När de förstår hur allvarliga och obehagliga berättelserna faktiskt är, får de starka inre bilder som kan påverka dem negativt resten av dagen. Därför uppfattar många poddarna mer som påhittade skräckhistorier än som skildringar av verkliga händelser.– Vi människor använder oss av mentala filter, likt hur man kan gömma sig bakom en kudde under en skräckfilm, för att skärma av oss från de allra mest outhärdliga detaljerna. Vi konsumerar alltså berättelserna på egna vilkor, säger Per Johnsson.Han berättar att många lyssnare drivs av att brotten ofta erbjuder ett avslut, att brottet reds ut.– En gärningsman som hamnar bakom lås skapar en känsla av ordning och fungerar som en slags tröst för lyssnare, säger Per Johnsson.Ida hade nyligen tagit steget ut i vuxenlivet. Hon hade flyttat hemifrån och börjat studera på universitetet. Framtiden låg öppen framför henne, men hennes liv fick ett tragiskt och alltför tidigt slut. Det som känns tyngst för Östen Johansson i dag, är att tänka på det liv som Ida aldrig fick leva.– Det väcker många känslor när jag ser Idas vänner, som i dag är runt 30 år. De skaffar familj och bygger upp sina liv.Han berättar att Ida hade ett stort rättspatos. Hon var väldigt noga med vad som var rätt och fel.– Hon pratade ofta om att hon skulle flytta till Indien och hjälpa kvinnor, hon tyckte att de blev illa behandlade. Hon hade en sådan ambition för att förbättra mänskligheten, säger Östen Johansson.Läs mer:Etiska krav förändrade true crime – men blev det bättre?