En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-24 02:48Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/finns-en-genvag-till-okad-produktivitet-som-vi-missar/DN DEBATTDN Debatt. ”Finns en genväg till ökad produktivitet som vi missar”Publicerad 2026-05-21DN DEBATT.Sverige har egentligen goda förutsättningar att bli ett mer produktivt land, tack vare investeringar i forskning och utveckling. Frågan är vem ska göra själva jobbet, då vi ligger markant efter vad gäller stem-studenter. Regeringen tycks inse problemet och har presenterat en strategi, men den är för försiktig, skriver ekonomiprofessorn Harry Flam.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevJust nu höjs temperaturen inför höstens riksdagsval och utspelen om olika budgetsatsningar kommer att dugga allt tätare. Men möjligheten för politiker att fördela offentliga medel vilar ytterst på att Sveriges ekonomi är produktiv. Välstånd måste först skapas innan det kan fördelas.För 150 år sedan, när industrialiseringen hade satt fart, var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Sedan dess har genomsnittsinkomsten justerad för inflation blivit mer än 15 gånger högre. Men vi arbetar bara hälften så mycket som dåtidens svenskar. Förklaringen är en stadigt ökande effektivitet i produktionen av varor och tjänster.Därför är det bekymmersamt att produktivitetsökningen i Sverige och resten av västvärlden har saktat ned markant sedan finanskrisen 2008 och ligger klart under det historiska genomsnittet på omkring 2 procent. Ska vi klara av stora investeringsbehov i försvar, infrastruktur och välfärd samtidigt som hushållen får mer pengar i plånboken, måste utvecklingen vändas.Denna fråga står i fokus för ett flerårigt forskningsprogram hos SNS, där jag nu ger ut en rapport som visar vad vi kan göra för att öka den svenska produktivitetsutvecklingen.Vår ekonomi har jämförelsevis goda förutsättningar för ökad produktivitet: 3,5 procent av bnp investeras i forskning och utveckling (FoU). Bara Israel och Sydkorea investerar mer. De totala investeringarnas andel av bnp är hög, innovationsklimatet rankas högst i Europa efter Schweiz, tillgången på riskkapital är god och politik och lönebildning underlättar strukturomvandling. Produktivitetsökningen i Sverige och resten av västvärlden har saktat ned markant sedan finanskrisen 2008 och ligger klart under det historiska genomsnittetPå ett avgörande område ligger dock Sverige efter: tillgången på arbetskraft med kompetens inom ”stem”, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Andelen av befolkningen med en högskoleexamen inom stem ligger klart under genomsnittet bland jämförbara länder. Samtidigt har svenska ungdomar ett internationellt sett mycket svagt intresse för naturvetenskap och en karriär inom stem.Stem-kompetent arbetskraft är en förutsättning för att bedriva FoU. Men den är också en förutsättning för att använda sig av innovationer och resultat från FoU som gjorts av andra, såväl i Sverige som utomlands. I min rapport tittar jag på vad som driver produktiviteten i ett land. Man kan tänka sig att det främst är landets egen satsning på forskning och utveckling som spelar roll, men jag visar att forskning som görs i andra länder faktiskt har två till tre gånger så stor effekt.Sverige kan inte vara bland de främsta på alla teknikområden, utan vi måste använda oss av FoU och innovationer som görs i andra länder. Genom att få fler utbildade inom stem kan Sverige i högre grad ta en ”genväg” till ökad produktivitet.Dessvärre råder det brist på denna typ av kompetens i hela EU. Arbetskraftsinvandring kan avhjälpa en del, men vi konkurrerar om kompetensen med andra länder i och utanför EU. En svårighet är att löneläget i Sverige justerat för levnadskostnader inte är särskilt konkurrenskraftigt. I huvudsak måste bristen mötas genom att fler utbildas i Sverige. Man kan tänka sig att det främst är landets egen satsning på forskning och utveckling som spelar roll, men jag visar att forskning som görs i andra länder faktiskt har två till tre gånger så stor effektRegeringen antog förra året en stem-strategi som har som mål att till 2035 öka antalet högskolestudenter inom stem från 83 000 till 90 000 och andelen förstaårselever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen i gymnasieskolan från 20 till 25 procent samt förstärka matematikundervisningen i grundskolan. Sannolikheten för att målen ska uppnås är dessvärre liten. En permanent central styrning av hela strategin saknas. Den bygger även på frivilliga lokala initiativ, och det statliga stödet till dessa är otillräckligt.Jag uppmanar därför regeringen att höja sin ambitionsnivå. Det nuvarande målet att öka antalet studenter på stem-utbildningar med 7 000 är för lågt. Även en fördubbling av antalet skulle med nuvarande avhoppsfrekvens från utbildningarna bara placera Sverige på genomsnittet i Västeuropa. En uppdaterad och mer ambitiös strategi måste också följas av mer konkreta insatser och reformer. I min rapport presenterar jag fyra sådana som bör övervägas:1. Staten behöver tillsammans med skolhuvudmännen arbeta mer systematiskt med att förbättra attityder till stem-ämnen i skolan. Det låga intresset är inte bara ett utbildningsproblem utan också ett attitydproblem.2. I flera länder, exempelvis Israel och Kina, uppsöks teoretiskt begåvade högstadieelever och erbjuds kvalificerade program på gymnasienivå. Sverige bör överväga liknande insatser. Detta skulle också bidra till att höja statusen på stem.3. Elever med samma betygsnivå på högstadiet får lägre betyg på naturvetenskaps- och teknikprogrammen i gymnasiet än om de väljer andra program. Stem-ämnen kräver en större arbetsinsats än andra ämnen för samma betyg. Den större arbetsinsatsen bör på något sätt kompenseras vid antagningen till högskolor och universitet, så att elever inte som i dag väljer bort naturvetenskaps- och teknikprogrammen av detta skäl.4. För att minska avhoppsfrekvensen på stem-utbildningarna är omfattningen av den lärarledda undervisningen sannolikt en avgörande faktor. Sverige har jämförelsevis väldigt lite lärarledd undervisning och bör därför öka den. Det förutsätter bland annat att tekniska universitet och högskolor får budgetar som möjliggör detta. Stem-ämnen kräver en större arbetsinsats än andra ämnen för samma betyg. Den större arbetsinsatsen bör på något sätt kompenseras vid antagningen till högskolor och universitetMed ett gott företags- och innovationsklimat, mycket riskvilligt kapital och ansvarstagande företag och fackförbund har Sverige ett bättre utgångsläge än många andra länder. Vi kan slå in på en väg av varaktigt hög produktivitetstillväxt. Men det förutsätter att vi slutar vara en medelmåtta när det gäller stem-kompetens.Läs fler artiklar från DN Debatt:Regeringens betygsutredare: ”Elever som väljer svåra kurser ska inte straffas ut”Nationalekonomen Stefan Fölster: ”Vi kan inte bygga framtiden på falska ekonomiska löften”