Daniel Helldén och Amanda Lind är språkrör för Miljöpartiet. Foto: Fredrik Sandberg/TTOm Svenskt Näringsliv oroar sig för svensk ekonomi bör de ta investerings­behoven och den växande ojämlikheten på allvar. Det skriver företrädare för Miljöpartiet i en slutreplik. Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. SLUTREPLIK | SKATTEPOLITIK Det är en viktig uppgift för oss som politiker att vara lyhörda inför näringslivets behov och synpunkter på våra förslag. Men när Svenskt Näringsliv i en replik varnar för att blotta diskussionen om skatten är skadlig går man till överdrift. Miljöpartiet tycker att Sverige vinner på att ha en seriös debatt om hur vi ska finansiera vår gemensamma välfärd, infrastruktur och klimatomställning. Svenska företag är världsledande och vi har all anledning att vara stolta över dem. I snart två decennier har Sverige konstant rankats topp tre av världens mest innovativa länder enligt Global Innovation Index. Detta är inte trots vår välfärd, utan tack vare den. Goda möjligheter till utbildning och ett starkt skyddsnät gör det möjligt för fler att våga satsa på sina idéer. Svensk välfärd och innovations­system är en förutsättning för företagande och Sveriges ekonomiska framgångar. Sverige står idag inför stora investerings­behov i det som utgör grunderna för vårt gemensamma välstånd. Om vi fortsätter sänka skatten för dem som redan har mest får vi mindre pengar till just det som gör innovationer möjliga: skolor, universitet, forskning, vård, barnomsorg och fungerande infrastruktur. Det är också helt avgörande att vi investerar i klimat­omställningen, både för att undvika katastrofala konsekvenser och för att säkra vår långsiktiga konkurrenskraft. I det här läget är frågan inte hur vi gör extremt förmögna människor ännu rikare, utan hur vi gör så att fler människor får chansen att bli en del av samhälls­utvecklingen från början. Vi har i decennier haft en växande ojämlikhet. Sverige sticker ut som ett land där mycket stora resurser koncentreras bland de allra rikaste. I en rapport om de ökande svenska klyftorna varnar Finans­politiska rådet för effekterna: ”En alltför hög grad av ekonomisk ojämlikhet har en destruktiv inverkan på flera samhällsområden. Tillväxten kan bli lägre i samband med att skillnaderna inom vård och skola ökar. Den sociala tilliten kan urholkas om människor upplever samhället som orättvist, med ökad brottslighet som följd. I längden kan en stor ojämlikhet leda till att vissa grupper kopplar grepp om politiken medan andra grupper förlorar tilltron till den politiska processen. Då är demokratin i fara.” Vi delar Finanspolitiska rådets bedömning. Alla som inte vill se en fortsatt utveckling i denna riktning bör delta i diskussionen om ett mer rättvist skattesystem. Även Svenskt Näringsliv bör se värdet av ett rättvist skattesystem med brett förtroende. Företagen behöver fungerande infrastruktur, utbildad arbetskraft och forskning i världsklass. Det kräver gemensam finansiering och en vilja hos människor att bidra. Idag betalar Sveriges miljardärer en betydligt lägre andel av sin totala inkomst i skatt än resten av befolkningen. När människor som arbetar hårt och bidrar till finansieringen av det gemensamma uppfattar att de allra rikaste inte bidrar på samma sätt urholkas förtroendet. Svenskt Näringsliv lyfter risken för skatteflykt. Det är ett problem som ska tas på allvar. Men forskning på andra länder visar inte på den typ av massflykt som ofta lyfts som ett motargument mot mer rättvis beskattning. Utredningen om en miljardärsskatt som vi vill tillsätta bör analysera riskerna och föreslå åtgärder. Det kan handla om en exitskatt som säkerställer att värden som har byggts upp i Sverige också beskattas här. Det behövs dessutom internationellt samarbete, inte minst genom det initiativ inom G20 för effektiv beskattning av superrika som redan har tagits. Om Svenskt Näringsliv oroar sig för svensk ekonomi bör de ta investerings­behoven och den växande ojämlikheten på allvar och själva berätta hur de vill åstadkomma ett skattesystem där även miljardärer bidrar på rimliga villkor. Amanda Lind (MP) språkrörDaniel Helldén (MP) språkrörAnton Bylin språkrör Grön Ungdom