Både vänstern och ytterhögern i Europa håller tummarna inför svenska riksdagsvalet.Hakar Sverige på EU-trenden med ytterhöger i regeringen – eller går man mot strömmen med en vänstersväng? I ett läge där EU-politiken på senare år gått allt mer åt höger riktas både oroliga och hoppfulla ögon mot Sverige. Oavsett om Ulf Kristersson (M) eller Magdalena Andersson (S) blir statsminister lär visserligen den svenska linjen ligga fast i många tunga EU-frågor. Sverige kommer att förbli en av Ukrainas främsta anhängare, inklusive i frågan om ukrainskt medlemskap i EU. I höstens och vinterns stora fråga om nästa långtidsbudget kommer Sverige fortsatt ingå bland de länder som trycker på hårdast för en betydligt mindre budget än vad EU-kommissionen har föreslagit. Även när det gäller EU:s hantering av handel, migration, brottsbekämpning och till och med miljö är skillnaden relativt liten på EU-nivå mellan en S-ledd eller en M-ledd regering. Få till vänster Den svenska valutgången är ändå långt ifrån oviktig – inte minst psykologiskt inför ”supervalåret” 2027, då det ska röstas igen i tunga medlemsländer som Frankrike, Italien, Spanien och Polen. Bland de 27 stats- och regeringschefer som deltar i EU:s toppmöten finns just nu bara tre socialdemokrater, ingen miljöpartist och ingen från vänstern. Det är den lägsta siffran sedan 1992 – och milsvida från läget i början av 2000-talet då två tredjedelar av ledarna var röda snarare än blå. I stället har partierna till höger om höger blivit allt starkare, med representation just nu i nästan var tredje EU-regering. EU-parlamentsledamoten Sebastian Tynkkynen från Sannfinländarna hoppas att även Sverige snart ska ingå i den gruppen – precis som i Finland. – Jag hoppas att Sverigedemokraterna går in i regeringen, inte bara i form av ett Tidöavtal. Jag tror att det kommer att bli väldigt intressant på söndag, säger Tynkkynen till TT i Bryssel. Vändning på gång? Tyska kollegan Terry Reintke, gruppledare för De gröna i EU-parlamentet, tycker sig å andra sidan ana att en vändning är på gång. – Vi ser att det finns regeringar i Europa som växlar från höger till att vara mer progressivt vänsterlutande. Vi är hoppfulla om att det här ska vara del av ett skifte, säger Reintke. Säker är hon dock inte. – Det är en oroande situation. Vi ser att ytterhögerpartierna ökar i vissa medlemsländer. Tynkkynen är också nervös – fast av motsatt anledning. – Jag vet att Socialdemokraterna i Sverige har skruvat åt sin migrationspolitik, men jag litar inte på att de gör det tillräckligt om de tar över regeringen, säger sannfinländaren. S-ledare och ytterhöger i EUBland de 27 stats- och regeringschefer som deltar i EU:s toppmöten finns just nu bara tre från den socialdemokratiska partifamiljen: Danmarks Mette Frederiksen, Spaniens Pedro Sánchez och Maltas Robert Abela.Klart flest har i stället de kristdemokratiskt konservativa med elva ledare, däribland Ulf Kristersson.Längre åt höger finns tre premiärministrar från partier i SD:s europeiska partifamilj (Italiens Giorgia Meloni, Belgiens Bart De Wever och Lettlands Andris Kulbergs) samt en (Tjeckiens Andrej Babis) från den partigrupp där även exempelvis Nationell samling i Frankrike och ungerska Fidesz ingår.Totalt har åtta länder regeringar där olika ytterhögerpartier ingår: Belgien, Finland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Slovakien och Tjeckien. I Sverige och Slovenien förlitar sig dessutom minoritetsregeringar på stöd från ytterhögerpartier.