Tomas Augustsson: Politiska allianser styr försvarsaffärerEmmanuel Macron och Ulf Kristersson ser på när Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin och Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) signerar avtalet. Foto: Pontus Lundahl/TTVisst har pengarna betydelse. Det handlar trots allt om många miljarder. Men med sitt besök visar den franske presidenten att stora vapenaffärer handlar minst lika mycket om politik och relationer mellan länderna. Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. Uppslutningen var onekligen imponerande. Frankrikes president Emmanuel Macron hade tagit med sig en tung delegation till sitt besök i Stockholm. Här fick han bland annat träffa kungen och kronprinsessan. Men framför allt kunde han ihop med statsminister Ulf Kristersson övervaka signeringen av ett jättekontrakt. Kontraktet, som det avtalades om redan i maj, innebär att Sverige lägger 48 miljarder kronor på att köpa fyra nya fregatter från franska försvarsföretaget Naval. Som extranummer skrev försvarsminister Pål Jonson dessutom under ett avtal med sin franska motsvarighet Catherine Vautrin. Det handlar om att Sverige och Frankrike ska samarbeta ännu mer både när det gäller försvar och industri. Eller som de själva uttryckte det. Avtalet och hela besöket är ”ytterligare ett steg i fördjupningen av det strategiska partnerskapet mellan Sverige och Frankrike”. Handlar om mycket pengar Tydligare än så kan det nästan inte bli. Visst handlar det om mycket pengar. Och visst har både den svenska militären och försvarsberedningen – med samtliga riksdagspartier bakom sig – varit tydliga med att de nya fartygen behövs. Ja snarare att det behövs ännu fler. Men att valet föll just på de franska fartygen (det fanns både spanska och svensk-brittiska alternativ) beror både på att de kan levereras fort och att Sverige vill ha täta band med Frankrike, ett land som engagerar sig alltmer i försvaret av norra Europa. Den franske presidenten har till och med öppnat för diskussioner med bland andra Sverige och Danmark kring den franska kärnvapenavskräckningen. I bakgrunden surrar även en annan stor fråga: Om Sverige och Frankrike i någon del kan arbeta ihop när det gäller utvecklingen av nytt stridsflyg. För efter att ett planerat samarbete med Tyskland havererat har försöken att få till ett nytt stridsflygplan blivit ett närmast akut problem för Frankrike. Avlyssnad president väckte vrede Att de politiska övervägandena spelar stor roll i försvarsaffärerna finns det många exempel på. När det avslöjades att USA avlyssnat Brasiliens dåvarande presidents, Dilma Rouesseff, försämrades relationen mellan länderna avsevärt. Agerandet fick sedan Brasilien att tacka nej till amerikanska Boeings försök att sälja F-18 Super Hornet till landet. I stället föll valet på Sverige och Saab som fick sälja Gripenplan. Möjligen kan det nu bli en snarlik process i Kanada. För efter president Donald Trumps tullbråk är motståndet stort i Kanada mot att köpa fler amerikanska stridsflygplan. Det skulle kunna öppna för Saabs långvariga ambition att sälja Gripen dit. Saabs försök att sälja Gripen har annars mest försvårats av att tänkbara köpare hellre valt amerikanskt. För många har det varit ett självklart sätt att stärka banden med USA och världens största krigsmakt för att därigenom försäkra sig om stöd i ett kritiskt läge. Ett av de största bakslagen för Saab var när Finland valde amerikanska stridsflygplanet F-35, trots att det fanns en rad fördelar med att istället ta ett paket från Sverige med både Gripen och spaningsplanet Globaleye. Det är ett beslut som inte framstår som lika självklart i dag när många börjat tvivla på vilka garantier USA egentligen står för. Sverige valde amerikanskt Sverige gjorde för övrigt ett liknande val för snart nio år sedan när dåvarande regeringen valde att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot i en annan mångmiljardaffär. Sverige, som annars köper så mycket som möjligt från Saab, fick här en möjlighet att knyta sig nära USA med hjälp av ett stort kontrakt. Det handlade dessutom om ett system som Saab inte kunde leverera. Däremot fanns det ett annat alternativ, fransk-italienska SAMP-T. Och det med samma Aster-robotar som nu ska användas på de fyra fregatter som Sverige precis köpt. Men om fördelen med att välja amerikanskt kanske kan ifrågasättas när osäkerheten blivit stor om hur USA kommer att agera. Då kan naturligtvis samma osäkerhet inträffa framöver även när det gäller andra länder. Nästa år kommer till exempel Frankrike att få en ny president när Emmanuel Macrons mandatperiod går ut. Oavsett vem det blir kan man ändå konstatera att banden mellan Frankrike och Sverige definitivt stärkts genom fregattaffären.