Svenskarna kan spendera mer nu jämfört med för fyra år sedan, enligt ekonomerna Américo Fernández och Anders Stenkrona. Arkivbild. Foto: Roald Berit/TTSvenskarna kan gå till valurnorna med spenderbyxorna på. Hushållen har fått det bättre de senaste åren.– Folk känner sig nog betydligt rikare än för fyra år sedan, säger Nordeas privatekonom Anders Stenkrona. Svenskarnas plånböcker har blivit tjockare sedan förra valet. Lönerna efter skatt och inflation – så kallad real disponibel inkomst – har i snitt ökat. – Det måttet har gått till den högsta nivån som vi någonsin uppmätt i Sverige, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández. Riksbankschefen Erik Thedéen säger att svenskarnas köpkraft är starkare än före inflationsuppgången 2022 och 2023. – Hushållen har fått en ganska kraftig ökning av sina disponibla inkomster, dessutom har de ju fått en del sänkta skatter. Så nu har hushållen en väldigt god realekonomisk utveckling – det vill säga köpkraften ökar påtagligt. Flera faktorer ligger bakom den ökade köpkraften. Riksbanken bakom lyftet – Jag skulle inte säga att allt beror på finanspolitik – det är en bidragande orsak. En annan jätteviktig orsak är Riksbanken, att de kom ner med styrräntan är avgörande för om hushållen vågar konsumera eller inte, säger Fernández. Även företagen har stärkt hushållen, menar han. – Vi har haft en svängig svensk krona och mycket turbulens i omvärlden. Men trots det har inte de stora företagen varslat i så stor utsträckning. Hushållen hade det kärvare inför förra valet, säger Nordeas privatekonom Anders Stenkrona. – Det som har hänt är att inflationen och räntan nu kommit ner samtidigt som reallönerna sakta men säkert börjat komma ikapp där man var 2021. ”Byggt upp buffert” Svenskarna har sparat mer de senaste åren. – Nu har många byggt upp en ganska ordentlig buffert, så även om det skulle vara ytterligare negativa överraskningar så har hushållen det rätt bra ställt, säger Stenkrona. Under valrörelsen har flera partier lockat väljare med lägre skatter och mer pengar i plånboken, men frågan är om hushållen behöver det. – Alla kommer alltid vilja ha mer. Men om trenden med låg inflation och löneökningar fortsätter i den takt de har gjort kommer hushållen automatiskt känna att de får mer luft under vingarna, säger Stenkrona. Fernández säger att det såklart finns vissa hushåll som behöver ytterligare stöd. – Men i regel, om jag klumpar ihop hushållen, ser jag inte det här massiva behovet just nu att strössla med jättemycket åtgärder eller väldigt mycket mer pengar i plånboken.