En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-08-19 20:23Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vem-ska-aga-sverige-svenska-eller-utlandska-miljardarer/DN DEBATTDN Debatt. ”Vem ska äga Sverige – svenska eller utländska miljardärer?”Publicerad 20:00DN DEBATT.En miljardärsskatt har blivit aktuell i valdebatten. Men en sådan ordning har Sverige redan prövat. Det gick sådär. Börsen skickades in i en istid och svenska företag hamnade i utländska händer. Resultatet blev lägre välstånd och tillväxt. Att göra om samma misstag igen vore dåraktigt, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevEn livlig internationell debatt har uppstått kring beskattningen av de superrika. Den har inspirerats av de ofantliga förmögenheter som på kort tid skapats på världens aktiebörser. Många röster har höjts för en miljardärsskatt.Just en sådan skatt är redan ett inslag i höstens valkampanj. Idén drivs främst av Vänsterpartiet. Även Miljöpartiet och Socialdemokraterna är inne på höjd beskattning på förmögenheter och kapital. Liberalerna har valt motsatt linje: partiets mål är att det ska finnas minst 1 000 svenska miljardärer år 2036, ungefär dubbelt så många som i dag.Dagens debatt om miljardärskatt har tyvärr blivit ensidig. Den handlar främst om bristen på rättvisa i skattesystemet. För att bli balanserad måste diskussionen om förmögenhetspolitiken också gälla vem som ska starta, äga och styra företag som är verksamma i Sverige. De som vill införa en miljardärskatt eller höja kapitalbeskattningen i Sverige bör öppet argumentera för att utländska kapitalister ska äga och driva företag verksamma i Sverige i större utsträckning än i dagI en liten och finansiellt öppen marknadsekonomi som den svenska, djupt integrerad i den globala finansmarknaden, bör debatten – något tillspetsat – handla om frågan: Ska Sverige ägas av svenska eller utländska miljardärer?De som vill införa en miljardärskatt eller höja kapitalbeskattningen i Sverige bör öppet argumentera för att utländska kapitalister ska äga och driva företag verksamma i Sverige i större utsträckning än i dag. Högre skatt på svenska miljardärer kommer nämligen att gynna det utländska ägandet.Ägandets historia i Sverige illustrerar denna centrala slutsats. Sveriges snabba ekonomiska tillväxt fram till andra världskriget byggde i hög grad på framgångsrika företagare som Gustaf Dalén, Lars Magnus Ericsson, Gustaf de Laval, Alfred Nobel och Sven Wingquist. Deras innovationer och investeringar bidrog till en rask ökning i vårt välstånd.I dagens USA motsvaras dessa svenska företagsbyggare av entreprenörerna bakom bolag som Tesla, Apple, Microsoft, Amazon, Nvidia och Google. Här möter vi namn som Elon Musk, Steve Jobs, Jeff Bezos, Bill Gates, Jensen Huang, Larry Page och Sergey Brin. Bakom valutaregleringens höga murar kunde sedan det ekonomiska systemet regleras hårt efter politiska prioriteringarEfter andra världskriget valde den socialdemokratiska regeringen en annan väg för kapitalbildningen i Sverige. Den finansiellt öppna ekonomin före kriget omvandlades till en stängd ekonomi, genom att valutaregleringen från krigsåren behölls. Bakom valutaregleringens höga murar kunde sedan det ekonomiska systemet regleras hårt efter politiska prioriteringar.Staten, kommunerna, AP-fonderna, kooperationen och de allmännyttiga företagen fick successivt en större roll som ägare och investerare. En statlig investeringsbank upprättades 1967. Det fackliga inflytandet över ägandet ökade genom de löntagarfonder som började verka 1984.I skydd av valutaregleringen höjde det socialdemokratiska styret successivt skatteuttaget på privata förmögenheter. Förmögenhetsskatten, arvsskatten, dubbelbeskattningen av aktieutdelningar och höga marginalskatter pressade tillbaka det privata svenska ägandet. Ibland kunde arvsskatten helt konfiskera arvet. Framgångsrika företagarfamiljer så som Kamprad (Ikea), Rausing (Tetrapak) och Lundberg (Industrivärden) utvandradeKombinationen av alla dessa skatter bör vi se som dåtidens miljardärskatt. Framgångsrika företagarfamiljer såsom Kamprad (Ikea), Rausing (Tetrapak) och Lundberg (Industrivärden) utvandrade för att inte tappa kontrollen över sina företag.Den socialdemokratiska politiken var riktad mot hjärtat av det kapitalistiska systemet, nämligen en fri finansmarknad. Den svenska börsen hamnade i en finansiell istid. Detta bidrog till två långtgående negativa effekter.● För det första bromsades den svenska tillväxten i förhållande till tillväxten i omvärlden under nästan femtio år, fram till millennieskiftet. Ett centralt skäl till detta tapp i välståndsligan var att den offentligt styrda kapitalbildningen inte var lika effektiv som den privata.● För det andra köptes svenska företag upp av eller slogs samman med utländska företag efter att Sverige gradvis öppnades för utländskt ägarskap under åren 1989–1994. Det fanns nämligen inte tillräckligt kapitalstarka svenska ägare och investerare som kunde slå vakt om det svenska ägandet. Listan över företag som togs över av utlandet är lång. Här ingår Aga, ASG, Bofors, Esab, Esselte, Pharmacia, PLM, Svedala och SydkraftNågra exempel: Volvo Personvagnar landade med tiden i kinesiska händer. Tyska Volkswagen tog över lastbilstillverkaren Scania. När svenska företag gick samman med utländska företag hamnade ofta huvudkontoret i utlandet. Så var fallet med Astra, Asea och Stora Kopparberg. Listan över företag som togs över av utlandet är lång. Här ingår Aga, ASG, Bofors, Esab, Esselte, Pharmacia, PLM, Svedala och Sydkraft. När huvudkontoret för företagen försvann utomlands försvagades svensk tillväxt, den svenska arbetsmarknaden och den svenska skattebasen.Den finansiella avregleringen och framväxten av moderna finansmarknader i kombination med avskaffandet av arvsskatten 2004 och förmögenhetsskatten 2007 öppnade för en kapitalistisk renässans i Sverige. Nya företag, ofta byggda på digital teknik, har i rask takt etablerats och finansierats på en dynamisk börs. En ny generation av svenska entreprenörer har vuxit fram. Många har blivit miljardärer när företag som Spotify, King, Klarna och Bioarctic blivit framgångsrika.Den dynamiska svenska finansmarknaden, en gång förlamad av konkurrenshämmande regleringar, har bidragit till att Sverige har haft en relativt god tillväxt jämfört med andra europeiska länder.Mot denna bakgrund är det vilseledande att betrakta svenska miljardärer som ett problem som kräver en särskild skatt för att lösas. Sverige har redan prövat hög beskattning av framgångsrika entreprenörer och av privat kapitalbildning och förkastat denna väg. Den bidrog till att sänka vår tillväxt och vår levnadsstandard i förhållande till omvärlden. Lärdomarna från detta misslyckade experiment bör styra framtidens förmögenhetspolitik.Läs fler artiklar från DN Debatt:Nationalekonomerna Marius Ring, David Seim och Gabriel Zucman: ”Sverige beskattar inte de allra rikaste som vi tror”Journalisten Lennart Ekdal: ”Hur länge till har världen råd med de allra rikaste?”