Släpp taget om dina förlegade uppfattningar Foto: Alamy. Illustration: Thomas MolénAtt uppgradera sig mentalt betyder inte bara att lära sig nya saker – utan också att kunna släppa sina gamla käpphästar. Men avlärning skapar inre motstånd. Så här gör du för att inte lägga krokben för dig själv. Publicerad 06:59 I en tid av snabb förändring behöver vi inte bara lära oss nya saker – ibland måste vi också avlära. Att avlära handlar inte om att passivt glömma något, utan är en aktiv handling som går ut på att släppa taget om kunskap, vanor, arbetssätt eller föreställningar som inte längre är giltiga. Vetenskapen är en ständigt pågående process och i takt med att ny kunskap tillkommer blir tidigare ”sanningar” ibland förlegade, och då behöver vi kunna tänka nytt och anpassa oss. När barnen kommer hem från skolan och säger att vårt solsystem har åtta planeter i stället för nio och att dinosaurierna faktiskt inte dog ut helt, behöver det inte betyda att lärarna nuförtiden är inkompetenta eller att våra barn har inlärningssvårigheter. I själva verket kan det handla om att det vi själva lärde oss i skolan inte längre är giltigt – att Pluto har omklassats till en dvärgplanet, och att forskning visat att vissa dinosaurielinjer överlevde massutrotningen och lever kvar som dagens fåglar. Och även om vi lärt oss att man ska skölja tallrikarna innan man stoppar in dem i diskmaskinen, eller att automatväxlade bilar är sämre för miljön, behöver inte detta representera eviga sanningar – med ny teknik förändras förutsättningarna. Mental uppgradering | Del 4Hur blomstrar man som människa i en tid där maskinerna tar över? Ny teknik kan bli en genväg som gör oss passiva, men också en tränings­partner som gör oss starkare. Och vi gör klokt i att fortsätta anstränga oss. Emma Frans ger konkreta tips på hur i en sommarserie i fem delar.I dag: Så gör du för att släppa taget om förlegad kunskap.Artiklarna är bearbetade utdrag ur hennes nya bok ”Mental upp­gradering. Att navigera i en tid av smart teknik och mänsklig dumhet” (Albert Bonniers förlag) som ges ut 9 september. Men att bara plocka bort föråldrade föreställningar och ersätta dem med nya är lättare sagt än gjort, för tyvärr är vi inte särskilt förtjusta i förändring. Vi människor har en naturlig tendens att hålla fast vid gamla idéer, även när vi borde uppdatera dem. Inom beteendeekonomi och kognitions­psykologi har forskare beskrivit en mängd så kallade kognitiva bias, det vill säga systematiska tankefel som påverkar hur vi bearbetar information och fattar beslut. Dessa bias, eller snedvridningar, kan lägga krokben för oss i lägen då vi egentligen skulle gynnas av att uppdatera våra synsätt. Särskilt relevant i sammanhanget är bekräftelsebias, som innebär att vi har en naturlig tendens att selektivt lägga märke till den information som bekräftar det vi redan tror, samtidigt som vi ignorerar det som går emot våra rådande uppfattningar. När vi inte ens lägger märke till att våra gamla uppfattningar har passerat sitt bäst före-datum blir det självklart svårt att släppa taget om dem. Ankringseffekten innebär i sin tur att den första information som når oss tenderar att bli en mental referenspunkt som påverkar våra senare bedömningar. Har vi väl hört en siffra, en teori eller en faktauppgift kan den fortsätta att styra vårt tänkande – även när vi får ny, uppdaterad information. Vi föredrar även det vi redan har framför förändring, trots att förändringen egentligen vore till det bättre, vilket brukar kallas status quo-bias. Denna mekanism förstärks i sin tur av den så kallade sunk cost-effekten som innebär att det blir allt svårare att ge upp en idé eller ett projekt ju mer vi redan investerat. Så hur kan vi öka sannolikheten för att lyckas släppa taget om förlegade föreställningar? En viktig aspekt är att försöka utveckla en förmåga att reflektera över det egna tänkandet. När vi får ett utifrånperspektiv på våra tankar blir det lättare att upptäcka och justera våra bias samt att separera våra föreställningar och färdigheter från vår identitet. När vi kan skilja på ”den kunskap jag råkar ha” från ”den person jag är” blir inte avlärandet lika hotfullt. Vi kan aktivt främja detta genom att ställa oss frågor som: ”Varför tror jag detta?”, ”Vilken typ av bevis skulle få mig att ändra mig?” och ”Gäller detta fortfarande?”. Att medvetet söka motargument och alternativa perspektiv kan också vara effektivt. Här kan vissa AI-verktyg, som stora språkmodeller, vara till hjälp genom att exempelvis sammanfatta ”motståndarsidans” starkaste argument. Även dagboksskrivande kan hjälpa oss att få det utifrånperspektiv som gör det lättare att separera identiteten från våra uppfattningar. Samtal med andra människor är ett annat kraftfullt verktyg. När vi förklarar våra ståndpunkter för någon och bjuder in till diskussion, blir det lättare att få syn på potentiella blinda fläckar. Vi måste därför passa oss för att bara omge oss med personer som håller med. När andra människor (eller maskiner) bekräftar våra felaktiga föreställningar blir det svårare att släppa taget om dem. Vi kan generellt öka vår förmåga att avlära genom att se lärandet som en kontinuerlig process och förhålla oss till våra kunskaper och färdigheter som något som är giltigt nu, men kanske inte kommer att vara det för alltid. När vi är beredda på att förändringar är en naturlig del av livet blir omställningarna mindre plågsamma. Om någon hade lurat i oss att vi aldrig skulle bli tvungna att lämna in vår bil till verkstaden skulle vi såklart bli besvikna, kanske till och med känna oss lurade, om vi plötsligt märkte att många tillverkargarantier bara gäller om bilen regelbundet lämnas in på service. Men om utgångspunkten är att vi, precis som våra bilar, kommer att behöva uppgraderingar under vår livscykel, kan det bli mindre smärtsamt att återgå till skolbänken med jämna mellanrum. Så blir du bättre på att avläraKom ihåg att kunskap ibland förändras över tid och att gamla ”sanningar” kan behöva uppdateras. Precis som en bil som lämnas in på service behöver ditt tänkande uppgraderas med jämna mellanrum.Odla förmågan att reflektera över ditt eget tänkande. Ställ frågor som: »Varför tror jag detta?«, »Vilka bevis skulle få mig att ändra mig?«, »Gäller detta fortfarande?« För dagbok eller skriv ner dina resonemang för att skapa distans till dina tankar och få ett utifrånperspektiv.Träna på att separera kunskap från identitet. Du är inte dina kunskaper och föreställningar. Se avlärande som ett tecken på utveckling – inte ett misslyckande.Utmana dig själv med motargument genom att aktivt söka efter information som motsäger dina uppfattningar. Använd gärna AI-verktyg för att få fram olika perspektiv eller motargument, men akta dig för chattbottar som bara bekräftar din världsbild.Bjud in andra att ge feedback och att diskutera dina idéer och tankar. Det kan hjälpa dig att upptäcka blinda fläckar.Lär dig känna igen kognitiva snedvridningar hos dig själv, som bekräftelsebias, ankringseffekten, status quo-bias och sunk cost-effekten.