Statsminister Ulf Kristersson (M) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) talar skogspolitik på var sin sida om EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Knivsta sommaren 2024. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TTLåt utsläppen öka för att rädda ekonomin, ropar kritikerna när EU tar nya tag om klimatet.Sverige stretar emot – och oroas över att skogsindustrin får ta smällen. Irankrig och värmeböljor spelar in när klimatfrågorna återigen blivit heta i EU. Den här gången är det dock inte miljövännerna som främst andas morgonluft – utan snarare tvärtom. Modeordet är klimatanpassning, i stil med Marine Le Pens löfte inför nästa års presidentval i Frankrike om att bygga luftkonditionering för alla. – Och för det behövs en stark ekonomi och billig el – exakt det motsatta jämfört med dagens EU-politik, säger tjeckiske Ondrej Knotek när han talar för Le Pens ytterhögerpartigrupp PFE, i en debatt i EU-parlamentet. Vill slopa utsläppshandel Klimatfråga nummer ett i EU just nu är de uppdaterade reglerna för handeln med utsläppsrätter, ETS, som EU-kommissionen ska lägga fram under fredagen. Flera tunga industriländer i främst det forna Östeuropa trycker hårt på för att dra ned på ambitionerna, ge fler gratisutsläpp till industrin eller till och med helt slopa utsläppshandeln. – ETS skulle rädda planeten men har hittills bara räddat vindkraftstillverkare, konsulter och den kinesiska industrin, fräste polske Patryk Jaki från ECR – en annan av EU-parlamentets allt mäktigare grupper till höger om höger – i en debatt i maj. Nordisk oro för skogen Även om regeringsstöttande SD ingår i ECR är Sverige ett av de länder som starkast står bakom ETS. Statsminister Ulf Kristersson (M) och finländske kollegan Petteri Orpo skickade brev till EU-kommissionen så sent som i måndags med krav på en ”stabil, ambitiös och förutsägbar” utsläppshandel. Anledningen är inte minst att svenska och nordiska företag redan gjort mer än många andra när det gäller att ställa om och anpassa sig till ETS-systemet. Dessutom finns en klar oro för att minskade ambitioner i utsläppshandeln kommer att medföra skärpta krav på skogen i stället. I så fall får länder som Sverige och Finland betala för långsam omställning på annat håll. – Absolut finns det en sådan risk, säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) vid ett möte i Bryssel. Fler gratisutsläpp? Kampen om ETS kommer att föras i förhandlingar i EU-parlamentet och EU:s ministerråd från hösten och framåt. Kommissionens förslag på fredagen väntas innehålla både att den tunga industrin får tillgång till gratisutsläpp under en längre tid och att antalet utsläppsrätter minskar i långsammare takt än tänkt. Parallellt kommer också en handlingsplan för ökad elektrifiering och energisäkerhet. Klimatkampen i EUUnder mandatperioden 2019–2024 drev EU-kommissionen igenom en ”grön giv” – en lång rad klimatåtgärder, med stöd från EU-länderna och en mittenmajoritet i EU-parlamentet bestående av konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE.I det nuvarande parlamentet sedan 2024 är dock klimatskeptiska ytterhögergrupperna ECR, PFE och ESN betydligt starkare än tidigare och hoppas få igenom en helt annan politik, med hjälp av liknande uppgörelser med EPP som man redan gjort på migrationssidan.EU har ett fastslaget mål om att vara klimatneutralt år 2050 och att utsläppen år 2040 ska ha minskat med 90 procent jämfört med nivån 1990. Grundbulten är systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) som skapades 2005.