Glasspriset i Sverige sjönk i april när momsen tillfälligt sänktes. Arkivbild. Foto: Cornelius Poppe/NTB/TTGlasspriset har rusat de senaste åren till följd av dyrare ingredienser. Trenden syns även i Sverige, men den sänkta matmomsen dämpar uppgången. Under covidpandemin ökade efterfrågan på glass i världen kraftigt. – Många ville unna sig något gott som belöning, säger Jacob Posada, analytiker vid analysföretaget Ibis World, till Bloomberg. Samtidigt steg kostnaderna för ingredienser i takt med att störningarna i leveranskedjorna ökade. Mejeriprodukter har blivit 20 procent dyrare mellan 2020 och 2025, och priset på ägg har rusat över 600 procent. I USA har priset vid glasskiosker stigit med 35 procent sedan 2019. Psykologi och energipriser Förutom ingredienser påverkar även psykologi och efterfrågan priserna, enligt David Ortega, matekonom vid Michigan State University. – Du kanske drar in på semestern till Florida i sommar, men en glass för 7 dollar är något du unnar dig, säger han till nyhetsbyrån. De senaste månaderna har branschen drabbats av stigande energipriser. Glassen måste transporteras i kylbilar, förvaras i frysar och gärna säljas i butiker med luftkonditionering. Efterfrågan på datacenter har drivit upp elkostnaderna i USA, och Irankriget har pressat upp bensin- och dieselpriserna, skriver Bloomberg. – Det har varit väldigt chockerande, säger Chad Townsend, medgrundare till den amerikanska glasskedjan Millie's Homemade. Liknande ökning i Sverige I Sverige har glasspriset gjort en snarlik resa – under perioden maj 2019 till maj 2026 är ökningen 27 procent, enligt SCB:s index. Om man i stället räknar fram till mars, innan den tillfälliga sänkningen av matmomsen, har glasspriset ökat lika mycket som i USA – med 35 procent. SCB:s index täcker de vanligaste glassprodukterna i svenska livsmedelsbutiker, och består av cirka 1 500 observationer per månad som inkluderar styckglass, flerpack och glasspaket från olika märken. Indexet inkluderar inte lösglass i kiosker eller glass på restauranger.