Staffan Westerberg blev känd – och i efterhand kritiserad – för barnprogrammet "Vilse i pannkakan" som hade premiär i SVT 1975. Foto: Jessica Gow/TTHan anklagades för att ha ”förstört en hel generation” med sina barnprogram. Men Staffan Westerberg var också djupt älskad för sitt klurigt filosofiska tilltal och tilltro till barnets förmåga. Jo, han blev ledsen över drevet som riktades mot honom på 1990-talet. Först var det lite putslustigt studentikost. ”Det är ditt fel Staffan Westerberg”, stod det på en skylt på Hultsfredsfestivalen – ett citat som Handelshögskolan sedan tryckte upp på t-shirts. I en studentenkät om vem som var världens värsta människa hamnade han före både Hitler och Stalin. Sedan blev det värre. Människor började på allvar hävda att hans ”vänstervridna” barnprogram ”Vilse i pannkakan” hade förstört deras barndom, det gjordes politiska försök att hindra honom från att spela på Dramaten och sattes in falska säljannonser i hans namn. – Jag accepterar förstås att alla inte gillar det jag gör, men hela den där perioden gjorde mig väldigt, väldigt ledsen. Jag ser mig själv som en vänlig själ. Jag ville ju bara barnen väl, ville roa dem. Det ledde till ett drev som kändes proportionslöst och folk jävlades verkligen med mig, sade Staffan Westerberg i en intervju med Fönstret 2024. Revansch för Lillstrumpa Men Staffan Westerberg fick revansch. När vinden vände möttes han av en våg av kärlek för de ikoniska figurer han skapade för tv: Lillstrumpa och Storstrumpa, Syster Yster och Storpotäten. – Jag är en barnslig gubbe och rätten att få vara det hävdar jag med stridsyxa till det bittra slutet. Att leka behöver inte vara ytligt, det finns även allvarsamma lekar. Hela livet är ju en lek som slutar med döden, förklarade han själv sin livsinställning i en intervju med SvD 2014. Döden präglade också hans barndom. När Staffan Westerberg var fem år gammal blev hans storebror Lasse påkörd av en taxi och dog. Deras mor hämtade sig aldrig från förlusten och i självbiografin ”Elvaåringen” berättade Westerberg om hur hemmet stumnade för all framtid. ”Ofta hörde jag mammas gråt i villan, tyst och behärskat på andra sidan väggen. Hennes sovrum var ett förmak till döden, där hon hördes plocka i sin sekretär i gustaviansk stil. Alla utsmyckningar var utnötta av reumatism och ensamhet.” Byggde egen teater Pappa disponenten ville att han skulle bli ingenjör. Men Staffan Westerberg var redan som liten mer intresserad av teatern, med hjälp av kartong, träbitar och ficklampor skapade han en egen teaterscen där han framförde sina föreställningar. – Teatervärlden blev en livlina på många sätt. Inte minst för en pojke från Norrbotten som redan i slutet av 1940-talet förstod att han var homosexuell, konstaterade han i intervjun med Fönstret. Genom karriären gjorde han mycket mer än ”bara” barnprogram. Han var verksam som dramatiker, regissör, skådespelare och konstnär, spelade på Dramaten och Teater Brunnsgatan 4. Basia Frydman och Kristina Lugn var två av dem han hade ett nära samarbete med. Ursäkt från Gardell Bland dem som har hyllat Staffan Westerberg märks namn som Lars Winnerbäck, bandet Amason som gjorde en serie julkonserter med honom och Jonas Gardell som bad om ursäkt för att han hakat på ”vi hatar Staffan Westerberg”-tåget på 90-talet. ”Staffan Westerberg förstörde naturligtvis ingens barndom. En barndom förstörs av helt andra saker. Den sabbas av hemska föräldrar, av morsor som super och farsor som knullar en. Det är mycket värre än ’Vilse i pannkakan’ kan jag försäkra”, skrev Gardell i en krönika i Aftonbladet. Staffan WesterbergFöddes 1934 i Luleå. När Staffan Westerberg var fem år gammal blev hans nioårige bror påkörd och dog, vilket präglade hela hans uppväxt.Utbildades vid Norrköpings stadsteater där han också verkade mellan 1956 och 1960. Skrev och skapade föreställningar för både barn och vuxna – men störst genomslag fick hans barnproduktioner för tv. ”Vilse i pannkakan” (1975), adventskalendern ”Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus” (1983) och ”Teatern i hatten” (1986).Bland hans pjäser märks ”Det blödande pepparkakshjärtat” (1994), ”Chaplins farsa” (1996) och ”Silverpelle – teater om en åsna” (1997).Samarbetade med Kristina Lugn och medverkade bland annat som skådespelare i hennes pjäs ”Titta en älg” på Teater Brunnsgatan 4 1999.På 1990-talet blossade en debatt upp som gick ut på att Staffan Westerberg ”förstört en hel generation” med sina barnprogram.2023 samarbetade han med bandet Amason om en serie julkonserter, där Westerberg läste en julsaga han skrivit. Källa: Nationalencyklopedin med flera.