En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-22 20:25Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/aktiebolagsforbud-skulle-skapa-kaos-for-400-000-elever/DN DEBATTPublicerad 20:00DN DEBATT.När politiker försöker stoppa aktiebolagsdrivna friskolor blundar de för konsekvenserna. Ser de inte vilka som drabbas? Eleverna skulle kastas ut i total osäkerhet och kaos. Kommunerna kan inte ta över ansvaret när det varken finns lokaler eller tillräckligt många lärare. Förbudet skulle rasera svensk skola, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevFrån båda sidor blockgränsen drivs inför valet krav på att aktiebolag inte längre ska få driva skolor. Förslaget framställs som en liten förändring med begränsad påverkan på skolans vardag.Inget kunde vara mer felaktigt. Ett stopp för friskolor drivna i aktiebolagsform skulle skaka om vardagen för omkring 400 000 elever hos närmare 800 unika huvudmän och allvarligt skada svensk skola. De skolor som fungerar sämst är inte sällan kommunalaForskning och analyser visar att friskolor generellt presterar väl och ofta bättre än kommunala skolor. Det finns exempel på friskolor som fungerar dåligt, men de skolor som fungerar sämst är inte sällan kommunala. Sammantaget vet vi att friskolor ofta fungerar bättre.Det perspektiv som saknas mest är situationen för alla de elever som går i friskolor i dag. Det handlar om elever och föräldrar som gjort aktiva val av skola och som i regel är mycket nöjda. För dem måste man vara ärlig med konsekvenserna.Vi behöver veta hur ett förbud i praktiken skulle påverka svensk utbildning. Och för att belysa detta har Svenskt Näringsliv låtit ta fram två faktaunderlag.Redovisnings- och revisionsbolaget Azets har genomfört en oberoende konsekvensanalys av de ekonomiska och praktiska effekterna av ett förbud. Analysen visar att ett aktiebolagsförbud skulle få mycket negativa konsekvenser.De skolor som drivs på detta sätt representerar betydande ekonomiska värden. Enligt studien uppskattas den framtida intjäningsförmågan i Sveriges aktiebolagsdrivna friskolor, utifrån bokföringsdata och vedertagna metoder för företagsvärdering, till närmare 40 miljarder kronor. Detta är värden som staten skulle behöva ersätta ägarna med vid ett förbud.Samtidigt konstaterar Azets att den årliga marginalen i friskolesektorn är omkring 5 procent i genomsnitt, vilket är en relativt liten marginal i relation till kostnadsbasen. Företagen är därför känsliga för förändringar av elevvolymer och kostnadsutveckling.Ännu viktigare är de praktiska konsekvenserna av ett bolagsförbud, det vill säga hur elevers, föräldrars och kommunala beslutsfattares vardag skulle påverkas. Rapporten visar att ingen kommungrupp i dag är förberedd för en avveckling av alla dessa friskolor. Ingen kommun har erfarenhet av att samtidigt ta över många verksamheter med tusentals eleverDe flesta kommuner har erfarenhet av att hantera nedläggningen av enstaka skolor och ta emot de berörda eleverna i den egna verksamheten. Men ingen kommun har erfarenhet av att samtidigt ta över många verksamheter med tusentals elever.Ett sådant scenario skulle skapa olika problem i olika delar av landet. Vissa kommuner skulle få brist på lokaler, andra stora problem med lärarförsörjning, administration eller elevplaceringar. Gymnasieskolan framstår som särskilt känslig eftersom många kommuner är beroende av fristående aktörer eller regional samverkan.Även frågor som överföring av elevinformation, pedagogisk kontinuitet och risken för avbrott i elevernas utbildning lyfts fram. För eleverna är detta inte teknikaliteter, utan handlar om klassrum, lärare, trygghet och sammanhang som riskerar att slås sönder. Flera kommuner menar dessutom att närhetsprincipen skulle bli svår att upprätthålla.Ytterligare en risk som lyfts fram är att den konkurrens, utvecklingskraft och innovation som fristående aktörer bidrar med i dag skulle minska om kommunen i praktiken blir ensam huvudman.Att påstå att aktiebolagsdrivna friskolor kan förbjudas utan att vardagen i skolan påverkas är helt enkelt inte sant.Svenskt Näringsliv har även uppdragit till Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap, att analysera de juridiska konsekvenserna av ett sådant förbud.Analysen visar att det skulle slå rakt in i grundlagsskyddad näringsfrihet, egendomsskydd och centrala EU-rättsliga principer om etableringsfrihet och fria kapitalrörelser. Det är ingrepp med långtgående juridiska följder. Det är uppenbart att de partier som driver ett aktiebolagsförbud inte har reflekterat över detta.Sverige har under mer än tre decennier byggt upp ett system där privata aktörer erbjudits att investera, etablera sig och utveckla verksamheter inom utbildningssektorn. Tusentals investerare, entreprenörer, lärare och skolledare har fattat långsiktiga beslut utifrån dessa spelregler. Att med retroaktiv verkan rycka undan den grund som beslut, investeringar och livsverk vilat på är en fråga om rättssäkerhet och äganderätt. Det är uppenbart att de partier som driver ett aktiebolagsförbud inte har reflekterat över dettaSverige behöver en ärlig diskussion om vad ett sådant beslut faktiskt skulle innebära. De som driver förslaget behöver berätta för väljarna vilka konsekvenserna skulle bli, i stället för att låtsas som att allt förblir som i dag, men utan vinstintresse.Varför ska hundratusentals elever, tusentals lärare och ett stort antal kommuner tvingas in i en omvälvande omställning när svensk skolas verkliga problem är kunskapsresultat, studiero och att alltför många lämnar grundskolan utan fullständiga betyg?Vägen framåt måste vara att fortsätta reformera den svenska skolan, stärka kvaliteten och ställa höga krav på alla huvudmän, kommunala såväl som fristående. Det är så vi bygger en skola som inger hopp, skapar trygghet och ger varje elev en verklig chans att lyckas i livet.Läs fler artiklar från DN Debatt:Regeringens särskilda utredare Eva Broström: ”Obligatorisk språkförskola är fel väg att gå”Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri: ”Barn med svag teoretisk begåvning adhd-medicineras i onödan”