En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-15 20:00Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/obligatorisk-sprakforskola-ar-fel-vag-att-ga/DN DEBATTDN Debatt. ”Obligatorisk språkförskola är fel väg att gå”Publicerad 20:00DN DEBATT.Att införa en obligatorisk förskola för endast vissa barn är juridiskt och praktiskt svårt – och väcker frågor om likabehandling och diskriminering. Det skulle dessutom förändra den frivilliga skolformen i grunden. Förskolans svagaste punkt är den bristande likvärdigheten, vi måste börja där, skriver regeringens särskilda utredare Eva Broström.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevFörskolans utbildningsuppdrag har successivt breddats och förskolan är i dag en betydelsefull del av utbildningssystemet. Redan 2010 skrevs förskolan in i den nya skollagen (2010:800) som en egen skolform. Förutsättningarna för utbildningen har dock inte utvecklats i samma takt.Jag har som särskild utredare för utredningen om ”En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola” sett att förskolan framför allt brister i likvärdighet. Det är stora kvalitetsskillnader över landet och jag menar att det krävs ett omfattande nationellt arbete för att lösa detta. Förskolan behöver på nationell nivå uppmärksammas och värderas i paritet med andra skolformer.Förskolan beskrivs som en central del av lösningen på många samtida problem, samtidigt som det saknas en sammanhållen nationell struktur för kunskapsstöd som är anpassad till verksamhetens uppdrag och verklighet. Riksrevisionen pekar i sin granskning 2025 (”Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn”) på att förskolan nationellt har hamnat i skymundan och inte inkluderats vid satsningar inom andra skolformer. Flertalet granskningar och rapporter har över tid också signalerat att det finns brister. Redan 2020 tillkännagav riksdagen för regeringen att det krävs en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar för att erbjuda alla barn en likvärdig utbildning. Förskolan beskrivs som en central del av lösningen på många samtida problemUtredningens uppdrag bestod av två parallella delar: dels att föreslå hur förskolan ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, dels föreslå en obligatorisk förskola för vissa barn med påtagliga brister i det svenska språket. Utredningsarbetet visar emellertid att uppdragen är varandras förutsättningar, och det problematiska i att föreslå ett obligatorium i en verksamhet med uppenbara kvalitetsskillnader.Införandet av en obligatorisk förskola för endast vissa barn är både juridiskt och praktiskt svårt och väcker frågor om likabehandling och diskriminering. Det skulle dessutom förändra förskolan i grunden, eftersom det i dag är en frivillig skolform.● Utredningen förordar i stället alternativa åtgärder för att öka andelen barn som deltar i förskolan, till exempel en förstärkt uppsökande verksamhet och en rätt till utökad tid inom den allmänna förskolan.● Vidare föreslås en försöksverksamhet inom förskolan med språkstärkande insatser samt införandet av en språkbedömning från tre års ålder som kan föranleda rätt till förskola med språkstärkande stöd.Det framgår inte av skollagen eller i läroplanen vad som utmärker en förskola av god kvalitet eller hur detta ska följas upp. Det ger utrymme för tolkningar som i sin tur bidrar till att utbildningen varierar.● Utredningen föreslår därför att Skolverket ska ta fram ett stödmaterial för huvudmän, rektorer, förskollärare och annan pedagogisk personal som beskriver vad som kännetecknar god kvalitet i förskolan och hur den kan utvecklas, upprätthållas och följas upp.● Utredningen föreslår också strukturella kriterier i regleringar för personaltäthet och maxtal för antal barn i barngrupperna vilket innebär att det initialt skulle införas nationella kvalitetskrav att utvärdera gentemot. Utredningen föreslår också strukturella kriterier i regleringar för personaltäthet och maxtal för antal barn i barngruppernaEnligt skollagen ska förskolan vara likvärdig utifrån tre grundläggande aspekter; lika tillgång till förskola, lika kvalitet och att utbildningen ska verka kompensatoriskt för barns olika bakgrund. Historiskt har nationellt fokus legat på att öka tillgången av förskoleplatser genom utbyggnad och subventionerade avgifter. Att skapa förutsättningar för kvalitet och kompensatorisk fördelning av till exempel personal- och kompetensförsörjning har varit lågt prioriterat och i otakt med ökade förväntningar.● Utredningen föreslår en statlig strategi för förskolans kompetensförsörjning. Det råder stor brist på förskollärare vilket omöjliggör ett krav på en viss förskollärartäthet.● Utredningen föreslår i stället att kompetensförsörjningsstrategins mål bör vara att föreslå krav på minst en förskollärare i varje barngrupp till 2033.● Vidare föreslås språkkrav för personalen med föreskrifter om en kunskapsnivå i svenska språket för att kunna tillämpa läroplanen och främja barnens språkliga utveckling.Sammantaget kan jag som utredare konstatera att förskolan är en nationellt betydelsefull skolform, men att det saknas ett sammanhållet nationellt ramverk för styrning, uppföljning och kompetensförsörjning. Forskning om svensk förskola behöver bli bredare, samlas och samordnas nationellt. God kvalitet i förskolan kräver tydligare nationell styrning med klargörande definitioner och stöd för en samsyn om läroplansuppdraget. Likvärdighet är förskolans svaga punkt och en väsentlig förutsättning för genomförandet av reformer.Utöver denna utredning krävs ett fortsatt nationellt utredningsarbete som ger en enhetlig bild av förskolans faktiska förutsättningar i landet. Det behövs en gedigen behovsanalys som grund för att ta fram aktuella problemformuleringar för ökad likvärdighet bland annat avseende personalens kompetens, resurstilldelning och nationell uppföljning.Jag vill understryka att det är absolut nödvändigt att förskolan som skolform värderas jämbördigt med andra skolformer inom utbildningssystemet för att den ska kunna leva upp till de förväntningar och krav som ställs, och kunna ge barn den utbildning av god kvalitet som de har rätt till.Läs fler artiklar från DN Debatt:Johanna Jeansson för stiftelsen Kunskapsverket: ”Så går integrationen i Sverige just nu”Två forskare inom sociologi: ”Idén om obligatorisk språkförskola bygger på missförstånd”