En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-24 02:43Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-ar-losningen-pa-skolans-problem-att-politikerna-lar-sig-sannolikhetslara/LEDAREPublicerad 2026-05-21”F som i fängelse”. Så heter en ny rapport om slutbetygen i grundskolan.Resten kan ni nog lista ut själva.Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevEtt underkänt skolbetyg är inte en biljett in i fängelset. Men risken ökar rejält.Det visar Sveriges Lärares nya rapport ”F som i fängelse”.Man kan givetvis diskutera orsak och verkan i enskilda fall. Men oavsett vilket talar siffrorna sitt tydliga språk: Ju fler F i högstadiet, desto vanligare med en fängelsedom innan 30-årsdagen. Och för elever som helt saknar slutbetyg är sannolikheten markant högre jämfört med jämnåriga som klarat alla ämnen.I den senare gruppen är andelen ynka 0,6 procent, vilket stiger till hela 11,2 i den första. Dock finns skillnader redan vid enstaka F. Och slutsatsen är enkel: En lyckad skolgång är en skyddsfaktor när det är dags att ge sig ut i vuxenlivet.Dessutom finns det gott om pengar för samhället att spara genom att se till att alla kommer med.Som nationalekonomen Ingvar Nilsson säger är fängelsedomarna endast toppen på isberget. Många som inte klarar skolan kommer aldrig in på arbetsmarknaden och samhällskostnaden för en ”normal” gängkriminell är enligt beräkningar cirka 23 miljoner kronor under en 10–15-årsperiod, medan en skjutning med skadade personer går på 75–80 miljoner (Vi Lärare 19/5). Kurvan pikar i årskurs nio med 11 procent, vilket kan jämföras med 6 i årskurs tre.Om förebyggande insatser så bara leder till att ytterligare några procentenheter slår in på den rätta vägen – och blir anställningsbara – är det alltså en väldigt god investering rent ekonomiskt. Och då har vi inte ens räknat in alla personliga tragedier som undviks.Inget av detta är på det stora hela några nyheter. Men den brutalt tydliga statistiken borde få beslutsfattare att haja till.För vi har länge varit usla på att erbjuda barn och unga med behov av särskilt stöd den hjälp de behöver. Och framför allt ges den ofta alldeles för sent.Andelen med åtgärdsprogram är nämligen inte högst i lågstadiet, när många börjar sacka efter och lärarna märker vilka som kommer att få det tufft. Kurvan peakar i årskurs nio med 11 procent, vilket kan jämföras med 6 i årskurs tre.Senfärdigheten är inte bara taskig mot barnen som hamnar i bakvattnet. Framför allt är tonvikten på den sista årskursen ett rejält feltänk, eftersom insatserna i regel gör större nytta ju tidigare de sätts in, i stället för att försöka lappa och laga i efterhand.Då har de flesta elever med skolsvårigheter sannolikt redan tappat såväl motivation som självkänsla – och i värsta fall har de för länge sedan halkat snett.Läs mer:Susanne Nyström: I den senaste partiledardebatten var det en sak som alla missadeDN:s ledarredaktion: Vad har regeringen att säga till alla splittrade familjer?