Janerik Larsson: Kanada hotas av utbrytningAlbertas Danielle Smith och Kanadas Mark Carney med sydlig granne. Foto: Jeff McIntosh/Adrian Wyld/Jose Luis Magana/TT/API höst går delstaten Alberta – Kanadas svar på Texas – till folkomröstning om att bryta sig ut ur Kanada. Samtidigt fortsätter Donald Trump sina försök att underminera den kanadensiska staten. Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. President Donald Trumps aversion mot Kanada och den kanadensiske dåvarande premiärministern Justin Trudeau tydliggjordes efter presidentvalet 2024, då han upprepade gånger förklarade att han ansåg att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat. Han kallade Trudeau för ”delstatsguvernör” i stället för premiärminister. Det ledde till en politisk kris i Kanada. Trudeau utlyste nyval som kunde ha lett till att den konservative partiledaren Pierre Poilievre blivit hans efterträdare. Men väljarna ansåg att denne stod för nära Trump. I stället blev det Mark Carney, tidigare riksbankschef först i Kanada och sedan i Storbritannien och Trudeaus efterträdare som liberal partiledare, som vann. Allt pekar på att det just var Trumps utfall om att Kanada skulle bli en del av USA som avgjorde valet. Opinionen i Kanada är fortsatt i hög grad Trumpkritisk. Det stora handelsavtalet NAFTA som Bill Clinton förhandlade fram 1994 med Mexiko och Kanada har döpts om av Trump till USMCA. Det ska förnyas senast den 1 juli, och förlängs i så fall med ytterligare 16 år. Trump har nu sagt att han inte avser förnya avtalet. I så fall inleds årliga granskningar tills avtalet löper ut 2036. Det är dåligt för alla tre ländernas ekonomi. Albertas premiärminister Danielle Smith vill ha den separatistiska väljaropinionen på sin sida och utlyste därför folkomröstningen i oktober. Till Trumps sannolikt stora förtjusning hotas Kanadas sammanhållning av att provinsen Alberta den 19 oktober ska hålla en folkomröstning. Väljarna ska ta ställning till om det ska hållas en andra folkomröstning längre fram som avgör om Alberta ska frigöras från den kanadensiska staten. Ilskan i Alberta mot den kanadensiska centralregeringen har funnits länge. Fokus för kritiken var Justin Trudeaus klimatpolitik som man menade hotade strypa Albertas oljeindustri. Men kritiken mot regeringen i Ottawa har haft en bredare grund: man har helt enkelt ansett att medborgarna i Alberta bidragit oproportionerligt till statens finanser. Separatismen i ”Kanadas Texas” går tillbaka till tiden för provinsens grundande år 1905, men har som mest haft ett opinionsstöd på 20 procent. Det är på senare tid som stödet för utträde har klättrat till mer än 30 procent. Albertas premiärminister Danielle Smith vill ha den separatistiska väljaropinionen på sin sida och utlyste därför folkomröstningen i oktober. Alberta dominerar Kanadas oljeproduktion till drygt 80 procent. Kanada är världens fjärde största oljeproducent. Det betyder att Alberta ensamt står för ungefär 5 procent av världens oljeproduktion. Vita huset och utrikesdepartementet har bekräftat att amerikanska tjänstemän träffade Albertas separatistledare tre gånger förra året. USA:s finansminister Scott Bessent har beskrivit Alberta som en ”naturlig partner för USA”, vilket tolkas som ett uttryck för en fortsatt önskan att underminera den kanadensiska staten. Mark Carney har försökt ta udden av separatiströrelsen. Han har jämfört folkomröstningen i Alberta med brexit och varnat för att det kan bli ett farligt spel att ”rösta för att skicka en signal”: separatisterna framställer ja-rösten som ett alternativ utan baksidor, utan som enbart stärker delstatens förhandlingsposition. Folkomröstningen i Alberta kan antingen ge Carney ett mandat att lugna ner läget eller ge separatisterna vind i seglen. Utsikterna att Trump skulle ändra sin linje om Kanada som USA:s 51:a delstat är dock mycket små.