Matilda Nivert Öström känner sig inte bara fin i folkdräkt – hon kommer också nära familjen och släkten, de som finns med henne och de som inte längre gör det.Hon är inte ensam. Intresset växer med vårt grannland som inspiration. Publicerad 09:30 Strumporna först, broschen sist. När 24-åriga Matilda Nivert Öström tar på sig sin Medelpadsdräkt gör hon det med de vanaste av händer. – Om jag någon gång ska klä upp mig och det inte passar att ha folkdräkt vet jag inte vad jag ska ha, säger hon. Hon dansar folkdans och äger flera kompletta dräkter, men också delar av dem. En sjal här, en hätta där. Hon försöker hitta dräkter från områden som hon har anknytning till – nyligen fick hon tag på en komplett dräkt från Ragunda i Jämtland, där hennes mormor kommer från. – Man får en historisk förståelse för hur det var på orten och en känsla för hur folk levde där. Började med Indien Trots att folkdräkten är minst sagt traditionstyngd ser den ut att gå en ljus framtid till mötes. År 2022 fick Sverige sin första könsneutrala folkdräkt, Bäckadräkten. På Tradera har folkdräktsköpen blivit fler och dyrare. Den dyraste kompletta dräkt som hittills sålts i år är en Leksandsdräkt i herrmodell, för 67 500 kronor. Lina Odell, den första i Sverige att ta gesällbrev i dräktsömnad, är inte förvånad. För henne började det med en fascination för folklore från länder som Kina och Indien, men hon insåg snart att hon inte behövde leta så långt bort. Mönster och färgglada traditioner, det ”osvenska” som hon säger, fanns rakt framför henne. – Det finns en föreställning om att det skandinaviska är vitt, ljust och beige. Men den som tror det har aldrig varit inne i en bröllopsstuga i Hälsingland. Status i det långsamma Lina Odell tror att det långsamma hantverket generellt har fått en högre status i ett samhälle där det mesta rusar. Hon håller kurser i dräktsömnad och märker att fler är nyfikna och vill lära sig, inte minst unga. – Norge har en jättecool tradition. När norska ungdomar lägger upp coola Tiktok-videos där de är klädda i sina bunader (norska folkdräkter), då fattar jag att det får genomslag. Även Matilda Nivert Öström tror att Norge inspirerar. Hon tror också att folkdräktens återkomst handlar om att vilja höra ihop med, och vara stolt över, platsen man kommer ifrån. Själv bär hon helst Medelpadsdräkten, den första hon ägt som vuxen. – Den hade jag på min gammelmormors begravning, och en skjorta som hon har sytt. Jag visste att hon tyckte om den dräkten, eftersom det var därifrån hon kom. FolkdräkterDet vi i dag kallar folkdräkt är de kläder allmogen bar i det tidiga bondesamhället för att för att visa sin geografiska hemvist och sociala status. Dräkterna var inspirerade av modet, men till stor del tillverkade av material man själv kunde framställa.De äldsta folkdräkterna i Sverige har anor från 1600-talet, men det skapas hela tiden nya. Ett exempel är den så kallade Sverigedräkten som skapades 1902 som ”Allmänna svenska nationaldräktsförenings festdräkt”. Den blev dock inte etablerad förrän på 1980-talet.Under januari–april i år ökade antalet sålda objekt med ordet ”folkdräkt” i beskrivningen på Tradera med 21 procent jämfört med samma period året innan. Genomsnittspriset ökade med 40 procent. Försäljningarna har ökat stadigt sedan 2020, men en kraftig ökning syntes i fjol, enligt Traderas siffror.De populäraste regionerna är Dalarna, Norrbotten, Västerbotten, Blekinge och Östergötland. 75 procent av de som köper en folkdräkt via Tradera är kvinnor. De flesta är i åldrarna 51-60 år.2025 var snittpriset för sålda objekt med ordet ”folkdräkt” i beskrivningen 434 kronor, vilket innebär en prisökning på 22 procent sedan 2023.Hos auktionshuset Auctionet har sökningarna på folkdräkter ökat drygt 150 procent senaste året. Slutpriserna har stigit över 25 procent sedan 2021 och antalet sålda folkdräkter har ökat drygt 47 procent.Källa: TT, Tradera, Auctionet