Volkswagen har länge gagnats av Kinas bilmarknad men riskerar i dag att bli utkonkurrerad. Foto: Tomas LundinMiljöteknik, bilar, kemi och avancerade verkstadsmaskiner. Kina tar i rasande fart över tysk kärnkompetens och har enligt ekonomer blivit det ”bättre Tyskland”. Nu överväger Berlin att dra i nödbromsen. Nya siffror från tyska industrins forskningsinstitut (IW) visar att konkurrensen från Kina har utplånat mer än 400 000 tyska industrijobb sedan 2019 och att Tyskland fortsätter att tappa marknadsandelar till Kina. Förra året gick Kina om Tyskland som världsledande exportör av verktygsmaskiner och fortsatte samtidigt att vinna marknadsandelar från tidigare topplacerade Tyskland, med 37 procent jämfört med Tysklands 12 procent av världsmarknaden. Samtidigt växer beroendet av Kina, enligt en ny rapport från den liberala tankesmedjan Friedrich Naumann Stiftung. Mer än 90 procent av importen av solpaneler kom 2025 från Kina, 73 procent av införseln av antibiotika och drygt 65 procent när det gäller litiumbatterier. Kina har på sätt och vis blivit ”det bättre Tyskland”, säger Carsten Brzeski, chefsekonom vid banken ING, till tidningen Neue Zürcher Zeitung. Friedrich Merz får en uppvisning i kinesisk robotteknik under sitt besök i Kina i februari 2026. Foto: Andres Martinez Casares/TT Kinas hisnande uppgång har sänt chockvågor genom Tyskland och har nu fått regeringen i Berlin att börja svänga om från sin tidigare Kinavänliga politik - vilket i sin tur skulle kunna öppna för en hårdare hållning på EU-toppmötet nu på torsdag och fredag. Än är det för tidigt att tala om en helt ny kurs. Men signalerna från förbundskansler Friedrich Merz låter ana att förändringar är på gång. – Vi kommer att skydda våra intressen och vår industri, försäkrade Merz förra veckan i ett linjetal i förbundsdagen och tillfogade att ”vi kommer inte att stillatigande se på när andra bryter mot gemensamma regler”. Efterlyser linje Men Jürgen Matthes, chef för internationell ekonomisk politik vid tyska industrins forskningsinstitut IW och författare till institutets Kinarapport, är inte övertygad. – Merz uttalanden är klara. Men regeringen är splittrad i frågan och det saknas en tydlig tysk linje, säger han till SvD och hänvisar till att många i Tyskland vill gå fram långsammare och mer defensivt. Vad som talar för en försiktigare hållning är den jättelika kinesiska marknaden som länge har gynnat tyska företag. Det finns också en risk för att tyska företag som producerar i Kina drabbas. Cirka en femtedel av importen från Kina kommer från tyska företag. I det tyska näringslivet är stämningarna över lag Kinaskeptiska. Till och med Volkswagen som är en stor spelare på den kinesiska bilmarknaden ska enligt tyska affärstidningen Handelsblatt ha uppmanat regeringen att ansluta sig till de länder i EU som vill införa motåtgärder. Ojust konkurrens slår hårt I första hand rör det sig om så kallade utjämnings- eller skyddstullar som ska kompensera för att Peking snedvrider konkurrensen med massiva subventioner och en medveten undervärdering av valutan renminbi. Färska siffror från samarbets­organisationen OECD visar att kinesiska företag i snitt får tre till åtta gånger mer statssubventioner än företagen i OECD-området. Enligt OECD ligger stödet bakom 60 procent av de kinesiska framgångarna på världsmarknaden under de senaste 20 åren. Samtidigt uppskattas värdet på den kinesiska valutan vara undervärderad med minst 16 procent, enligt Internationella valutafonden IMF. Andra räknar snarare med omkring 25 procent. Till det ska läggas allt från subventionerade företagskrediter till fördelaktiga fastighetspriser. – Sammantaget innebär det en konkurrensfördel på omkring 30 procent, tror Jürgen Matthes vid tyska industrins forskningsinstitut. Europa svämmas över Till oron i Tyskland bidrar även den numera allt svagare efterfrågan på den kinesiska hemmamarknaden som kommer efter åratal av närapå hejdlös expansion. Det höjer risken för att Europa översvämmas av kinesiska produkter när företag med underutnyttjade fabriker gör allt för att överleva. Få räknar med att EU-ledarna kommer att enas om en gemensam strategi mot Kina när de nu i veckan möts i Bryssel. Men det som är nytt den här gången är att Friedrich Merz inte längre står på bromsen när motåtgärder, inklusive skyddstullar, diskuteras. Risken är annars att Tyskland, enligt en färsk kommentar i Handelsblatt, hotar att bli ett industrimuseum. President Xi Jinping möter Friedrich Merz i Peking den 15 februari 2026. Foto: Jessica Lee/TT