Peter Wennblad: De rödgröna daltar med föreningslivetVill öppna bidragskranarna. Foto: Oscar Olsson/TTFöreningslivet är ytterligare en samhällssektor som kan ätas upp inifrån av organiserad kriminalitet och klanstrukturer. Ändå vill de rödgröna öppna bidragskranarna igen. Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat. För ett par år sedan genomförde Eskilstuna kommun en intern granskning av 100 allmännyttiga föreningar med säte i staden. Det vill säga den typ av ideella föreningar som ofta beskrivs som hjärtat av det svenska civilsamhället. Som inte bildats för specifika ändamål som fackligt arbete, körsång eller schackspel, utan som är öppna för alla och har just ett samhällsnyttigt syfte. Till exempel socialt arbete, läxhjälp för skolungdomar eller integrationsinsatser. Att få sin förening kategoriserad som allmännyttig innebär stora skattefördelar. Så länge föreningen inte ägnar sig åt näringsverksamhet, och har tillgångar under 1,5 miljoner kronor, behöver den heller inte bokföra sin ekonomi. Kommunens granskningsrapport fick den talande titeln ”Varför så många föreningar som inte gör något?”. Utredaren upptäckte nämligen att nio av tio föreningar helt tycktes sakna verksamhet. Utredaren upptäckte nämligen att nio av tio föreningar helt tycktes sakna verksamhet. Trots att många av dem startat med ambitiösa utfästelser om att bryta segregation, bedriva folkbildning och förebygga kriminalitet och missbruk. Rapporten drog slutsatsen att det i hög grad handlade om ”skalföreningar”. Det vill säga föreningar som startats för att få tillgång till ett organisationsnummer och de möjligheter det ger. ”Man får lätt intrycket av att föreningarnas syften är författade utifrån vad man tror att kommuner och myndigheter vill höra snarare än uttryck för faktiska ändamål”, skrev utredaren. Denne hade inte gått så djupt att han kunde konstatera oegentligheter, men varnade för att ”de flesta granskade föreningarna har potential att vara ekonomiska frizoner och hysa parallella ekonomier”. Och fortsatte: ”Vem som helst som kan samla tre namn till ett protokoll, producera stadgar som innehåller något allmännyttigt syfte och fylla i Skatteverkets ansökan om organisationsnummer, kan få åtkomst till ett organisationsnummer som i praktiken innebär tillgång till ett skattebefriat och insynsskyddat, ekonomiskt ingenmansland frikopplat från den egna personen.” Delar av innehållet i Eskilstuna kommuns rapport finns återgivet i den nyutkomna boken ”Eldsjälarna” (Bokförlaget Forum), skriven av Sveriges Radios grävande reportrar Kina Pohjanen och Alexander Gagliano. Boken skildrar hur föreningar som faktiskt bedrivit verksamhet också har använts för allt från gängrekrytering till att generera stora inkomster till personer i ledningen. Det mest kända exemplet är förmodligen den länge okritiskt hyllade föreningen Flamman i Malmö, där ledargarnityret fick påslag på lönen när de lyckades håva in nya offentliga bidrag. Bara mellan 2022 och 2024 tjänade exempelvis verksamhetschefen nästan sex miljoner kronor. Innan föreningen blev föremål för granskning, och de många bidragsgivarna drog in sitt stöd, hade föreningen hunnit dra in över 100 miljoner kronor från bland andra Malmö stad, Allmänna arvsfonden och Center mot våldsbejakande extremism. ”Eldsjälarna” är en viktig påminnelse när den rödgröna oppositionen anklagar Tidöregeringen för att vilja ”slakta” det svenska föreningslivet. Bara för att den har skärpt reglerna kring offentliga bidrag, och dragit ner på anslagen. Regeringens politik handlar inte om att slå mot civilsamhället. Utan att det i högre grad måste vara just ett civilsamhälle. Men regeringens politik handlar inte om att slå mot civilsamhället. Utan att det i högre grad måste vara just ett civilsamhälle, och inte en skattefinansierad stat i staten. Och om att föreningslivet inte får bli ytterligare en samhällssektor som äts upp inifrån av organiserad kriminalitet och klanstrukturer. Tyvärr talar mycket för att det redan är för sent. Till exempel kunde 15 av de 100 föreningar som granskades av Eskilstuna kommun direkt eller indirekt knytas till olika somaliska klaner. 97(!) föreningar hade också etniska förtecken. Med få undantag sade de ändå sig ha integration som ett av sina ändamål. Kanske visste de vad kommuner och myndigheter tycker om att höra. Liksom den rödgröna opposition som nu lovar att den ska öppna bidragskranarna igen.