Justitieminister Gunnar Strömmer (M). Arkivbild Foto: Lars Schröder/TTRegeringen och Sverigedemokraterna ska utreda hur gängkriminella och deras nära anhöriga ska kunna ”rödflaggas”. Syftet är att begränsa de gängkriminellas liv så mycket att det kan stoppa deras brottslighet. En särskild utredare ska föreslå ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa gängkriminella, oavsett om de är dömda för brott eller inte. I registret ska både gängkriminella och företag med koppling till kriminella organisationer kunna rödflaggas. – Konkret handlar det om att mycket mer effektivt komma åt kriminella gäng och personer som har kopplingar till de här gängen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff. Utredaren får också i uppdrag att se över vilka begränsningar som kan införas. Det kan handla om vilka personer som rödflaggade gängkriminella får ha kontakt med, vilka områden de får röra sig i och vilka jobb de får ha. Begränsningarna kan också handla om möjligheterna att driva företag och få bidrag, och deras deklarationer kommer att granskas djupare. Dessutom skulle rödflaggningar bli ett viktigt verktyg för myndigheter och liknande verksamheter, tror regeringen och SD. I dag har de ingen möjlighet att identifiera gängkriminella och deras bolag. Tidöpartierna vill också ha förslag på i vilken utsträckning anhöriga och andra personer som har koppling till gängkriminella ska omfattas av det nya systemet med rödflaggning, och vilka begränsningar som ska gälla för dem. – Det finns personer som understödjer andras kriminella verksamhet utan att själva vara direkt gängkriminella, säger Henrik Vinge (SD, ordförande i riksdagens justitieutskott. Enligt Vinge kan det ske antingen medvetet, genom möjliggörande, eller omedvetet genom till exempel oaktsamhet. – Hur anhöriga eller andra med kopplingar ska omfattas behöver också utredas, säger han. Utredningen ska presentera sina förslag senast den 7 september 2027.