En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-10 11:02Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/varldens-viktiga-sund-ett-geopolitiskt-maktspel/VÄRLDENVärldens viktiga sund: ”Ett geopolitiskt maktspel”Publicerad 10:57Världens sund är inte bara viktiga sjöfartsleder utan också centrala pjäser i det geopolitiska maktspelet.Krisen i Hormuzsundet har fått den globala ekonomin att skaka.– Det har blivit väldigt tydligt vilken makt som följer av att kontrollera ett sådant sund, säger professor Johan Woxenius.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevNär handelsfartyg färdas över världshaven passerar de ofta genom trånga, men avgörande, sund. Framkomligheten i de flaskhalsliknande passagerna hotas allt oftare av olika typer av blockader som konflikter, fartygshaverier, piratverksamhet eller torka.Även om en blockad inte är total kan rederier bedöma att vissa sund är för riskfyllda att passera.Enligt Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik, förbättrades framkomligheten successivt fram till coronapandemin, då utvecklingen vände nedåt igen.Avgörande passager för sjöfartshandelnMarkerat på kartan är några av världens viktigaste passager för den globala sjöfartshandeln. Hur stor andel av handeln som passerar platserna skrivs i procent.Källa: Financial Times, Jasper Verschuur, Johannes Lumma and Jim W Hall, authors of Nature Communications paper Systemic impacts of disruptions at maritime chokepoints. Grafik: Kajsa StangvikStängningen av Hormuzsundet i samband med kriget i Iran har tydliggjort hur sårbara dessa smala vattenvägar är, enligt Johan Woxenius.– Det har blivit väldigt tydligt vilken makt som följer av att kontrollera ett sådant sund, säger Woxenius.Han påpekar hur lätt det är att stänga ett sund, jämfört med att försöka öppna det.– Det är likadant på flera ställen, bland annat vid Hormuzsundet. Med ganska enkla och billiga drönare eller minor kan man stoppa passagerna.Fakta.HormuzsundetFörbinder Persiska viken med Omanbuken och Indiska oceanen.Några hundra fartyg har passerat sedan den 5 mars, i stället för de tusentals som brukade passera.Det är den enda sjövägen in till de oljerika Gulfländerna, där en femtedel av all världens olja passerar dagligen.Stängningen har haft stora konsekvenser på världsekonomin. Priset på drivmedel har skjutit i höjden, och det börjar bli brist på både flygplansbränsle och gödningsmedel.Att kontrollera ett sund innebär också att man kan orsaka stora ekonomiska konsekvenser. Redan innan krisen i Hormuzsundet uppskattade forskare vid Oxfords universitet att handeln förlorar 190 miljarder dollar varje år på grund av oroligheter i världens sund, enligt Financial Times. Förutom ekonomiska förluster har oroligheterna lett till ökade militära och politiska spänningar.– Det är mycket mer än bara handel – det är ett stort geopolitiskt spel, säger Lars Jensen, expert i containerfraktbranschen, till Financial Times.Det finns flera exempel på blockeringar av sund som lett till kriser inom sjöfarten.År 2021 blockerades Suezkanalen i sex dagar när fartyget Ever Given gick på grund.År 2023 började den shiamuslimska Huthirörelsen attackera fartyg i Bab el-Mandebsundet, i samband med kriget i Gaza. Flera rederier fick lägga om sina rutter och åka runt Afrika.Samma år ledde en svår torka i Panamakanalen till förseningar i den viktiga farleden.Samtidigt råder spänningar vid flera av världens sjöfartskritiska sund. USA:s president Donald Trump har flera gånger hotat att ta kontroll över Panamakanalen. Han menar att Kina försöker ta över kanalen, vilket Kina förnekar.Torkan i Panamakanalen kan dessutom förvärras de kommande åren på grund av klimatförändringar och väderfenomenet El Niño, vilket kan få stora konsekvenser.I januari höll Ryssland och Kina en gemensam marinövning utanför Sydafrikas kust. Enligt Financial Times var övningen ett sätt för stormakterna att visa att påtryckningar kan riktas både mot globala handelsvägar och mot USA. Indiska oceanen, där övningen ägde rum, är en strategisk punkt mellan USA, Kina och Ryssland, där majoriteten av världens olja passerar.Dessutom har Iran nyligen hotat att stänga Bab el-Mandebsundet igen, med hjälp av den Iranstödda Huthirörelsen. Enligt Johan Woxenius väljer därför vissa rederier redan i dag att undvika Suezkanalen, som leder till Bab el-Mandebsundet.Hormuzsundet och SuezkanalenGrafik: DN.Hur stora konsekvenserna blir av att ett sund blockerats beror på flera faktorer: hur mycket handel som passerar, vilka varor det gäller, hur viktiga dessa varor är för olika länder och om det finns alternativa rutter.För vissa sund är alternativen långa och omständliga. Om Bab el-Mandeb, Gibraltarsundet eller Panamakanalen blockeras måste fartygen färdas nästan 13 000 kilometer extra.Men de största problemen uppstår när det inte finns några alternativ, som i Hormuzsund, de turkiska sunden samt Öresund och Bälten.– Det är de enda passagerna till tre innanhav, vilket gör dem väldigt känsliga. Genom historien har många krig utkämpats om dem, säger Johan Woxenius.För att hantera den långvariga blockeringen av Hormuzsundet har transportföretag tvingats hitta nya lösningar, till exempel att frakta varor via land med lastbil eller oljeledning. Det leder till att de måste passera fler landsgränser och inte kan transportera lika stora mängder.Rutterna blir längre utan sundenKartan illustrerar två alternativa sjöfartsrutter mellan Asien och Europa. Den ena rutten går från Kina till Tyskland och passerar flera strategiska sund, medan den andra går från Sydkorea till Sverige och passerar färre sund.Källa: Financial Times, MarineTraffic. Grafik: Kajsa StangvikDe senaste störningarna i dessa flaskhalsar har inneburit ett nytt förhållningssätt till hur rederierna lägger ut sina sjövägar.– Rederierna optimerar fortfarande för det kommersiella, men de tar mycket mer hänsyn till säkerhetsläget. Det är därför de inte passerar igenom Suezkanalen i dag. Det är inte formellt avstängt, men det är alltför riskfullt, säger Woxenius.Omläggningarna är mycket resurskrävande, och många rederier har infört nya informationssystem.Läs mer:Grönland pekas ut i USA:s nya försvarsstrategi