Ett är vanligaste valet för skejtareHeter det ett eller en skejtspot? Mina barn, som är skejtare, säger ett, men min kollega hävdar att det ska vara en.JessicaSkejtspot är inget ord som finns i ordböckerna, och ordet används troligen mest i tal.Det är svårt att ge något entydigt svar, för både en och ett skejtspot förekommer i svenska texter. (Stavningen skatespot är dock vanligast i bruket.)När jag söker på skejtspot i en stor databas med presstexter får jag 16 träffar. Genus framgår inte alltid, men fem av dem har n-genus (en skejtspot) och en träff har t-genus (ett skejtspot). Intressant nog har en och samma researtikel olika genus i olika tidningar. Alltså har någon ändrat genus före publiceringen i den ena tidningen, till exempel en redigerare.När jag söker i textdatabasen Korp på stavningen skatespot blir resultatet det omvända: Av de 12 träffarna har endast en träff tydligt n-genus och sju har tydligt t-genus. Där är samtliga exempel från mindre formella textgenrer, som Flashback, Twitter och andra sociala medier. Mitt intryck är att t-genus (ett skatespot) är vanligare hos skejtare, medan journalister och andra utomstående som skriver om ämnet föredrar n-genus (en skejtspot). Kanske något för dina barn att undersöka?Jag får betydligt fler träffar på stavningen skatespot i pressdatabasen, hela 196 stycken. Där blir det tydligt att genus växlar mellan n-genus och t-genus, så kallat vacklande genus. Man kanske kan se det som att ett skatespot är ett slags fackspråk, medan en skejtspot är mer allmänspråkligt.Gabriella SandströmSå kan du tolka gammelkusinVad betyder ordet gammelkusin?NatasaJag skulle tro att ordet gammelkusin oftast syftar på någon som är kusin till din far eller mor, på samma sätt som gammelmormor är din mors eller fars mormor och gammelfaster din fars eller mors faster. Men man skulle också kunna använda ordet om en äldre kusin, ifall man har kusiner i olika åldrar.Ingrid OlssonVeckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Har du också en språkfråga? Hitta svaret i Språkrådets frågelåda: frageladan.isof.se