En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-06 20:29Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/nu-reformerar-vi-psykiatrisk-tvangsvard-fran-grunden/DN DEBATTPublicerad 20:00DN DEBATT.Psykiatrisk tvångsvård är ofta livsviktig, men under lång tid har den haft dåliga förutsättningar. Insatser pendlar mellan fullständigt tvång och total frihet, och i glappet däremellan förlorar vi människor. Därför tillsätter vi nu en utredning för att reformera den 30 år gamla lagen om psykiatrisk tvångsvård, skriver företrädare för regeringen.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevDen psykiatriska tvångsvården i Sverige har under lång tid haft dåliga förutsättningar att utföra sitt svåra men nödvändiga uppdrag. Kapaciteten har varit för liten och glappet till andra vård- och omsorgsinsatser för stort. Därtill har inte det rättsliga regelverk som sätter ramarna för tvångsvården fungerat tillräckligt väl. Det senare har lett till att svårt sjuka patienter inte har fått den hjälp de hade behövt, att anhörigas redan ansträngda livssituation förvärrats ytterligare och att myndigheter inte har kunnat utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Det är brister som ytterst hotar människors hälsa och liv. Därför initierar regeringen nu en omfattande reform för en bättre fungerande psykiatri.Att beröva en människa hennes frihet eller ge behandling mot hennes vilja innebär ett ingrepp i personens integritet men kan samtidigt vara djupt grundat i principer om människovärde och medmänsklighet, och nödvändigt för att förhindra självmord, allvarlig försämring eller våld. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) bygger på en avvägning mellan dessa intressen – men som har visats i flera uppmärksammade fall är dagens regelverk inte fullt ut ändamålsenligt. Och tillsammans med brister i kapacitet och samverkan med andra aktörer kan konsekvenserna bli förödande.Därför har regeringen nu beslutat om en utredning som ska se över två grundläggande frågor: bättre möjligheter att ge vård och bättre möjlighet att dela information om vården.Nuvarande bestämmelser innebär att nivån på tvångsingripandet inte tillräckligt kan anpassas efter patientens behov. Stegvisa insatser där vårdnivån och åtgärderna anpassas efter patienters funktionsnivå och symptomens svårighetsgrad används inte i önskvärd utsträckning. I stället pendlar tvångsvården mellan att vara ”på” eller ”av” – antingen ges vård under fullständigt tvång dygnet runt eller också under fullständig frivillighet – och då inte sällan inte alls. För svårt sjuka och sköra patienter skapar detta pendlande mellan ytterligheter allvarliga risker.Utredningen ska därför lämna förslag på hur vårdbehoven hos personer med allvarlig psykiatrisk problematik bättre kan tillgodoses, och bland annat lämna förslag på hur regelverket kan ändras så att tvångsvård inte alltid behöver inledas i dess mest ingripande form på sluten avdelning, utan även i så kallad halvöppen och öppen form.Vi vill även möjliggöra och främja fler mellanvårdsformer, långt bättre möjligheter till uttrappning av tvångsvård och bättre vårdövergångar. Detta för att tillgodose anpassad vård för de patienter som behöver tvångsvård, men som endast under begränsade perioder är i behov av vård på en sjukvårdsinrättning. Ökad flexibilitet kan också bidra till att överbrygga svårigheterna vid utskrivning och utslussning från psykiatrisk tvångsvård, leda till mer successiva och ändamålsenliga vårdövergångar och förbättra vården för personer med allvarliga och komplexa tillstånd, såsom vid ätstörningsproblematik. Vår ambition är tydlig: ingen människa ska skrivas ut från psykiatrin till ingentingDen andra frågeställningen handlar om samverkansmöjligheter. Ett ändamålsenligt informationsutbyte mellan närstående, hälso- och sjukvård, socialtjänst och vissa andra myndigheter är en förutsättning för den enskilde att få ett personcentrerat och sammanhållet omhändertagande. Det behövs också för att kunna förebygga, och bekämpa våld. Men dagens mycket strikta sekretessbestämmelser innebär ofta problem. För närstående leder det till frustration och oro när man inte får del av uppgifter om den person som man samtidigt tar ett mycket stort ansvar för, inte minst vid utskrivning. I exempelvis Norge involveras anhöriga på ett bättre sätt i den psykiatriska vården.Ett annat exempel är att polisen i dag inte får ta del av uppgifter om personer som kan bli farliga för sig själva eller andra. Såväl på samhällsnivå som på individnivå finns ett enormt värde i att personer som riskerar att fara illa eller utgör en fara för sig själva eller andra uppmärksammas i ett tidigt skede.Utredningen ska därför lämna förslag på hur information i ökad grad kan delas med såväl närstående som myndigheter. Då ett ökat informationsutbyte många gånger kommer avse känsliga personuppgifter krävs noggranna avvägningar mellan olika berättigade intressen.Den omfattande psykiatrireform som utredningen ska lägga grunden till är en del i regeringens större arbete för att stärka svensk psykiatri. Regeringen gör i år den första statliga fleråriga satsningen på vuxenpsykiatrin med 1,5 miljarder kronor per år – till ökad kapacitet, fler platser för självvald inläggning och bättre övergångar mellan bup och vuxenpsykiatrin.Vi gör historiskt stora satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin och har slutit en omfattande överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner om ca 1,5 miljarder kronor för att bland annat bättre tillgodose behoven hos patienter med komplex psykiatrisk problematik, samt stimulera fler samverkansavtal mellan regioner och kommuner för övergångar mellan psykiatrisk vård och stödinsatser.Och vi genomför den efterlängtade samsjuklighetsreformen så att personer med skadligt bruk eller beroende i kombination med andra psykiatriska tillstånd äntligen får samordnad vård. Ambitionen är oavsett område den samma: att täta de sprickor som finns i dagens vård, att tränga tillbaka ingenmanslandet där allt för många patienter och deras anhöriga har hamnat. Vi genomför den efterlängtade samsjuklighetsreformen så att personer med skadligt bruk eller beroende i kombination med andra psykiatriska tillstånd äntligen får samordnad vårdDen utredning som vi nu tillsätter är nästa stora steg. Dagens lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård är från tidigt 1990-tal. Sekretesslagstiftningen har i viktiga delar moderniserats men hittills inte berört hälso- och sjukvården. De svårigheter som patienter, profession, anhöriga och andra aktörer upplever tarvar ett mer ändamålsenligt regelverk.Med den omfattande reform av den psykiatriska tvångsvården vi nu grundlägger skapas förutsättningar att äntligen få på plats ett regelverk som stödjer anhöriga, stärker skyddet för samhället och på ett bättre sätt skyddar utsatta människors hälsa och liv. Vår ambition är tydlig: ingen människa ska skrivas ut från psykiatrin till ingenting.Läs fler artiklar från DN Debatt:Mona Dahlgren, pensionär: ”Mina två söner dog av överdoser med fem veckors mellanrum”Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik: ”Vårdpersonal tvingas bryta mot lagen – för patientens skull”Amanda Lind och Ulrika Westerlund för Miljöpartiet: ”Fler måste kunna dömas till rättspsykiatrisk vård”