RecensionNya biografierElaf Ali är journalist, författare och programledare. Foto: Sofia EkströmElaf Ali argumenterar för en inkluderande svenskhet, där man kan vara svensk utan att ge upp sin bakgrund. Valerie Kyeyune Backström läser hennes nya bok och sörjer att den i vår tid kan framstå som radikal.Publicerad 2026-05-27 17:00Fröet till ”Första generationens svensk” hittas redan i Elaf Alis omtalade debut, ”Vem har sagt något om kärlek?”. Men om den uppehöll sig vid familjens hederskultur och hur den kringskar Alis liv, är ”Första generationens svensk” boken som tar vid där ”Vem har sagt något om kärlek?” slutar – scenen där Ali beskriver den trötta frustration och uppgivenhet som drabbar henne på flygplatsen på väg hem till Sverige från Irak. Där chockas en kvinna (som även hon ska gå ombord planet till Stockholm) över att Elaf Ali också pratar svenska. En till synes bagatellartad händelse, men som ringar in något större: ett ständigt förfrämligande. Sådant sätter spår. Sådant präglar livet: tusen små, små rispor. Ett livslångt skav.