På Karl Marx-Strasse i Neukölln, invid en kebabrestaurang, hänger en skylt: Ilja Jasjins medborgarkontor.Ett sådant hade Jasjin i sin hemstad Moskva ända fram till juni 2022. Då greps han och dömdes till åtta och ett halvt år i fängelse. Brottet: Att ha spridit information om ryska krigsbrott i Butja.Nu lever Jasjin i Berlin sedan två år tillbaka. Han tar emot på sitt kontor i Neukölln, där han regelbundet träffar oppositionella migrantryssar.Kontoret finansieras av ryska affärsmän i exil. Det är deras sätt att uttrycka sin protest mot kriget, säger Jasjin. Namnen på finansiärerna avslöjar han inte – Putin är känd för att hämnas på sina fiender även utomlands.– Ingen vill få Novitjok (ett nervgift som FSB har använt i politiska mord) smetat på dörren.Den ryska oppositionen brottas med inre stridigheter och betraktas som svag och splittrad. Samtidigt hårdnar attityderna mot ryska folket i Europa. I fyra år har opinionsmätningarna konsekvent visat att en majoritet av befolkningen stöder kriget. Det har påverkat den europeiska opinionen – det blir allt svårare för ryska medborgare att få EU-visum.I somras undertecknade 11 länder, bland dem Sverige, ett brev till Kaja Kallas (EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik) där man uppmanade EU-kommissionen att skärpa reglerna för turistvisum för ryska medborgare. I Tyskland har man slutat utfärda så kallade humanitära visum för personer som har protesterat mot kriget.– Man är inte för kriget bara för att man har ett ryskt pass. Ur pragmatisk synvinkel vore det mycket smartare att Europa för dialog med oss ryssar som är mot kriget, säger Jasjin.Han tillägger:– Opinionsmätningarna säger ingenting om vad ryssarna egentligen tänker. Den som bor i en diktatur och får ett samtal av en okänd person som frågar om man stöder Putin och kriget kommer naturligtvis att svara ja. Han kan ju inte ens vara säker på vem som ringer.Att rösta är något annat, säger Jasjin – i valbåset står man ensam. Det här vet ledarna i Kreml.I början av augusti portade Högsta domstolen oppositionspartiet Jabloko från dumavalet 18–20 september. Detta ledde till de första stora gatuprotesterna på fyra år. Hundratals ungdomar demonstrerade utanför domstolen i Moskva.Jabloko var det enda partiet i dumavalet som krävde omedelbara förhandlingar och fred. Partiet, redan registrerat i valet, fick ett plötsligt uppsving i sociala medier tack vare detta. Ett yrvaket Kreml tvingade Högsta domstolen att hitta på ett svepskäl för att förbjuda Jabloko att delta.– Kreml trodde att Jabloko skulle få några procent av rösterna. Det skulle bevisa att bara en ynklig minoritet är för fred. I stället gick det tvärtom. En massa bloggare och helt opolitiska profiler började stödja Jabloko, konstaterar Jasjin.Ordet ”fred” fungerar enligt honom som en magnet.– Folk vill inget hellre.Nu när Jabloko har portats uppmanar både Jasjin, Julia Navalnaja och flera andra ryska oppositionsledare väljarna att rösta på vilket parti som helst – utom Putinpartiet Enade Ryssland.– Vi tänker förstöra Putins dag genom att se till att folk köar för att få rösta ut hans parti. Det kommer inte ens att få hälften av rösterna. Kanske under 40 procent.Spelar det någon roll i en diktatur?– Vi kan förstås också bara lägga oss på soffan och vänta på att Putin ska krevera, svarar Jasjin.Själv vill han i stället skapa problem för Putin.– Putin kan rita vilken siffra han vill i valresultatet. Det är inte viktigt, det viktiga är stämningen i samhället. Legitimitet är något man känner i luften. Om en stor mängd väljare röstar mot Putins parti förlorar han sin legitimitet för att fortsätta kriget. Vår uppgift är att åstadkomma detta. ”Vi har öppnat sista kapitlet i historien om Vladimir Putin”Protesterna i Ryssland har visserligen varit små och begränsade. Men att Kreml inte vågar låta ett enda antikrigsparti ställa upp vittnar enligt Jasjin om en sak: Också Putin har märkt att ryssarna är trötta på kriget.Det är viktigt även för Europa att inse, säger han.– Jag har ofta förvånats över till exempel Kaja Kallas retorik. Den rimmar i själva verket med Putins. Hon anser att ryssarna är kollektivt skyldiga, att det var ryssarnas fel att Putin startade kriget. Det anser även Putin – han säger att hela Ryssland står bakom honom.Vilket inte är sant, säger Jasjin.– Alla ryssar vill inte ha krig. Det bevisas av den här historien med Jabloko.Problemet är kanske snarare att många ryssar inte vill ha krig, men de vidhåller samtidigt att Ukraina är lika skyldigt som Ryssland.– Det kan finnas en sanning i det. Det där kan man gräva ner sig i om man vill. Men faktum kvarstår: Folk vill ha ett slut på kriget.Att få ryssar inom och utom landet att förena sig i kamp för fred är svårt, konstaterar han.– Tyvärr är ryssar i allmänhet och exilryssar i synnerhet splittrade. Vi är så påverkade av vårt sovjetiska förflutna – Sovjetunionen gjorde allt för att atomisera människor, hindra dem från att känna tillhörighet. Putinregimen har fortsatt med samma indoktrinering.Det har lett till en i Ryssland etablerad uppfattning att ingenting går att ändra på. Den som försöker göra något är vrickad.– Ukrainare och belarusier har inte samma problem. De har förenats av sin nationella frihetskamp mot imperiet. Ryssland blev i stället imperiets arvtagare. Och nu försöker Putin återställa det.Stämningarna i Ryssland kan vara svåra att tolka inte bara för utomstående. De gäckar också ryssarna själva. När Jasjin och hans vän Aleksej Navalnyj kallade Moskvabor till boulevarden Tjistye Prudy för den första stora protesten mot valfusket i december 2011 trodde de att några hundra personer skulle komma. I stället dök folk upp i tusental.Inte ens oppositionsledarna själva hade sett vad som fanns under ytan.– Just nu är antikrigsstämningen stark i Ryssland. Men den saknar kanaler. För att något ska hända måste alltid flera olika faktorer sammanfalla. Ekonomin går bakåt, missnöjet ökar, kriget går dåligt, och så vidare. Det mesta är på plats, men än händer inget. Det behövs en politisk vilja, något som triggar i gång alltsammans, säger Jasjin.Jevgenij Prigozjins myteri 2023 kom som en blixt från klar himmel, påpekar han.– Jag kan inte ge några prognoser, men jag kan analysera tendenser. Och det är tydligt att vi har öppnat sista kapitlet i historien om Vladimir Putin. Det kommer inte att bli några fler kapitel. Ryssland får ett maktskifte, med all säkerhet under vår livstid.Fakta.Ilja JasjinFödd: I Moskva 1983.● Bakgrund: Ilja Jasjin växte upp i Moskva och utbildade sig till statsvetare på Internationella ekologisk-politiska universitetet i Moskva.2003 blev han ordförande för det liberala partiet Jablokos ungdomsorganisation.● 2008 blev Jasjin utesluten ur Jabloko efter att han varit med och grundat den nya oppositionskoalitionen Solidarnost med bland annat Boris Nemtsov, Vladimir Kara-Murza och Garri Kasparov.● 2017–2021 var Jasjin invald i stadsdelsparlamentet Krasnoselskij i Moskva.● 2022 drogs Jasjin inför rätta för att ha spridit falsk information om ryska armén.● 2022 dömdes Jasjin till 8 år och 6 månader i fängelse.● 2024 utväxlades Jasjin efter avtal mellan Ryssland, EU och USA. I dag bor han i Berlin.● 2026 Jasjin grundade i Berlin det nya partiet Mirnaja Rossija (Ett fredligt Ryssland).Läs merMichael Winiarski: Putins attack mot krigsmotståndarna avslöjar hans oroSlagsmål om bensin i Ryssland – Putins opinionssiffror sjunkerRyska oppositionsledaren: ”Jag har ingen önskan att behaga ukrainare”