Stefan Lindberg: Han skildrar USA:s andliga krisGeorge Saunders försöker inte bringa reda i kaoset: han bejakar det i stället. Stefan Lindberg tråcklar sig fram genom ett av våra viktigaste nutida författarskap. Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Allt mer sällan odlas det verkligt nytt i den litterära örtagården – konventionella potäter tycks premieras – men från tid till annan dyker det upp nya skrivsätt, inympningar på glömda eller förbisedda genrer, som lyckas docka böckernas värld med den omkring oss. Ett av de senare försöken står George Saunders för. Född 1958 i Amarillo, Texas, debuterade han 1996 med sex noveller och en novella samlade i boken ”CivilWarLand in bad decline” och sedan dess nämns han som ett av de intressantaste nordamerikanska författarnamnen. Hans senaste roman, ”Vigil”, ligger på expresident Obamas sommarläslista för 2026 och han är en flitig gäst i teverutan. Ändå kan hans texter te sig som bortvända, lite småstruliga saker som inte alltid bjuder på sig själva. Mest noveller dessutom. Och även om genren alltid trivts bättre på andra sidan Atlanten kan man anta att även de nordamerikanska förläggarna rynkar på näsan när det annonseras en berättelsesamling och inte en roman. Symptomatiskt nog, och trots att det är som novellist han gjort sig mest bemärkt, är det just för romanen ”Lincoln i Bardo” som Saunders vann 2017 års Bookerpris.