Trumps senaste hot är 50-procentiga tullar mot Kanada. Först motiverades tullarna med att Kanada inte kunde hantera sina skogsbränder, och att röken kom in i USA. Sedan beskrevs de som hämnd för diskriminering mot amerikanska varor. Nu ser resten av världen ut att kunna åka på ytterligare en ny tullsmocka inom kort. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer sa i veckan till CNBC att landet ”förväntar sig åtgärder snart” gällande fler tullar. Högsta domstolen stoppade tullarUSA:s högsta domstol ogiltigförklarade i februari 2026 tullar som Donald Trump införde när han i april 2025 utlyste nationellt nödläge. Som svar på det införde Trump tullar på 10 procent med hjälp av en paragraf från en lag från 1974. Tullarna får bara användas i 150 dagar utan godkännande från kongressen. Tidsfristen för de tullarna går ut den 24 juli. Nu verkar Trump i stället sikta på att använda paragraf 338, från en lag från 1930, för att höja tullar som kompensation för andra länders ”diskriminering av USA:s handel”.Källa: SvD Tre punkter: Så ändras handeln De stora skillnaderna inom handeln under Trumps andra mandatperiod går att dela in i tre punkter, enligt Svenskt Näringslivs chef för EU- och internationella frågor Anna Stellinger. Det är dels oförutsägbarheten, som fortfarande är det största problemet. Företag kan inte lägga om sina leveranskedjor på bara några veckor och osäkerheten kostar. Sedan är tullnivåerna på en högre nivå nu än mot de enstaka procent som fanns innan. Till sist har själva handelssystemet ändrats i grunden. – Tullar höjs och sänks normalt inte på det här sättet, vi har ett system för hur det ska gå till. Det ska finnas förutsägbarhet och tydlighet. Systemet har fått sig en ordentlig törn när världens största ekonomi öppet bryter mot principerna, säger Anna Stellinger. Hon ser en stor skillnad mellan USA:s senaste tre presidenter. – Under Obamas tid förhandlades stora frihandelsavtal. Dels ett med EU (TTIP), dels ett med Stillahavsländerna (CPTPP). Under Obamas tid hölls WTO, World Trade Organization, intakt och det var en relativ global frihandel. Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv. Foto: Kate Gabor/Pressbild Sedan drog sig USA ur förhandlingarna med Stillahavsländerna och stannade helt av förhandlingarna med EU, under Trumps första mandatperiod. Kritiska röster höjdes mot WTO och fler tullar än tidigare började införas.Efter det vann Obamas gamla vice president, Joe Biden. Läget lugnade ner sig, konstaterar Anna Stellinger, men det gick inte tillbaka till hur det var innan. I januari 2025 blev Donald Trump återigen USA:s president och satte direkt rejäla avtryck i världshandeln. – Vi ser ett tydligt crescendo. Tullarna är högre, besluten mer drastiska, handelskonflikterna eskalerar. Det är en helt annan nivå nu, säger Stellinger. Ett år efter ”Liberation day” Den 2 april 2025 proklamerade Donald Trump att USA skulle införa tullar mot alla länder. Kina drabbades exempelvis av tullar på 34 procent, Kambodja landade på 49 procent och EU 20 procent. Dessa nivåer justerades snabbt upp och ner, men klart stod att fem månader in i räkneskapsåret hade tullarna dragit in 151 miljarder dollar till den amerikanska statskassan, nästan fyra gånger så mycket som under samma period föregående år, enligt NPR. Donald Trump med ”tulltavlan”, 2 april 2025. Foto: Mark Schiefelbein/AP Den libertarianska tankesmedjan Catos sammanställning för samma tidsperiod visar liknande resultat. Tankesmedjan belyser också hur tullarna inte alls minskade USA:s handelsunderskott, vilket var ett av argumenten president Trump initialt la fram. Anledningen, enligt Cato, var att företagen såg till att påskynda sina importer innan tullarna hann införas, och passade på att storhandla när tullättnader tillkännagavs. Anna Stellinger förklarar att det är amerikaner som tar stryk av tullarna. – Det är främst importörer som betalar tullen, inte exportörer. Insatsvaror blir dyrare för amerikanska företag. Intäkterna betalas alltså i huvudsak av amerikanska företag, som för över den kostnaden på amerikanska konsumenter. Det blir en beskattning av amerikanska företag i praktiken, säger hon. Enligt statistik på Trading Economics har landets import ökat med 12 procent sedan april 2025. Exporten har ökat med 9 procent. Handelsbalansen för maj i år var på ungefär samma nivå som i juni 2022. Så drabbas Sverige av tullarna På svensk mark märks tullarna av i exporten. Enligt Kommerskollegium har den svenska exporten till USA minskat med cirka 15 procent, och den totala svenska exporten har sjunkit med 2,8 procent, mätt perioden april 2025 till mars 2026. – När det gäller exporten har den minskat för nästan alla varugrupper. Det som driver nedgången mest är fordon och fordonsdelar, elektronik och elektriska produkter, samt maskiner och läkemedel, säger Petter Stålenheim, handelsexpert på Kommerskollegium. Smällen mot den svenska exporten kommer att slå ojämnt, tror Stålenheim. – Det drabbar vissa företag väldigt hårt, vissa kommer förmodligen inte klara av det här. Men som helhet klarar sig Sverige, det är ingen jättefara. Det ska sägas att det är ju inte bra för svenska företag, det håller ner tillväxten i Sverige och det gynnar inte svensk ekonomi. EU-toppen Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump skakar hand den 27 juli 2025. Foto: Jacquelyn Martin/AP Ett nytt hot har börjat träda fram i tullkriget. Det avtal som EU och USA slöt förra året sätter ett maxtak på 15 procent på europeiska varor. Nu är det enligt Anna Stellinger en stor risk att vissa varor får högre tullar med den nya tullparagrafen Trump tros använda. – Det kan bli så att den nya tullen i praktiken blir högre än de 15 procenten på flera varor, i och med att den nya extra tullen läggs ovanpå bastullarna enligt WTO. Det här är något som EU-kommissionen och företag kollar väldigt nära på nu, säger Anna Stellinger. Ekonomen: Stor osäkerhet väntar Trumps senaste hot mot Kanada om 50-procentiga tullar tar stöd i en lag från 1930, paragraf 338. Det ger presidenten ”befogenhet att bland annat införa tullar på import från ett främmande land för att kompensera för bördan eller nackdelen från ett främmande lands diskriminering eller ojämlika påföring av USA:s handel”. Den maximala tillåtna tullsatsen är där just 50 procent. Här ser Stephen Brown på Capital Economics ett potentiellt nytt vapen för Donald Trump. ”Det skulle hjälpa administrationen att återfå en del av den flexibilitet den förlorade när Högsta domstolen upphävde IEEPA-tullarna”, skriver han i sin analys. Brown poängterar också att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring huruvida administrationen kommer att fullfölja tullarna, och i så fall om de sedan kommer att upprätthållas av domstolarna.