Samtida bekännelser Ett fartfyllt farväl till vänsternMartin Jonols föddes in i vänstern och stannade kvar där större delen av sitt liv. Tills nu. Anders Q Björkman läser en rolig och brutalt ärlig självbiografi. Publicerad 14:30 av Martin Jonols Biografier Timbro förlag187 s. När det bara är 30 sidor kvar av ”Samtida bekännelser” stöter jag på ett problem. Där, på sidan 157, nämner Martin Jonols, om än bara i förbigående och utan att nämna mitt namn, en text i SvD som jag skrev förra året. Det visar sig att han och jag i var sin artikel har uttryckt olika åsikter om lämpligheten i att framföra sånger med texter av Bertolt Brecht på Stockholms stadsteater, vilket var något jag hade glömt. Jonols pekade i sin artikel i tidningen Fokus på Brechts stalinism medan jag – som hyser en irrationell förkärlek för Brechts poesi, särskilt när den tonsatts av fantastiska kompositörer som Kurt Weill och Hanns Eisler – i SvD bekände att jag hade köpt biljett till föreställningen.