Konflikten mellan USA och Iran har på kort tid trissats upp med intensifierade attacker.– Det är inte ett ohämmat krig. Bägge sidor fortsätter att signalera att det finns begränsningar och att man vill tillbaka till ett avtal, säger Mellanösternexpert Aron Lund vid FOI. En kollapsad vapenvila och återupptagna attacker är den senaste utvecklingen i konflikten mellan USA och Iran. Sannolikheten att ett fullskaligt storkrig blossar upp är dock mindre än vad parterna vill få det att framstå, enligt Aron Lund vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). – Bägge sidor utgår från att den andra ljuger och leds ju av figurer som har väldigt upptrissad retorik. Men det är sällan man vill slåss till det bittra slutet. Hormuzsundet knäckfråga Det samförståndsavtal som slöts mellan USA och Iran i mitten av juni är övergripande och vagt. Aron Lund bedömer att frågan om Hormuzsundet varit den stora vattendelaren. – Man hade olika tolkningar av vad som hade överenskommits. Iran har läst avtalet som att sundet ska öppnas, fast under iransk kontroll. USA menar att de har rätt att öppna en egen rutt. Iran har pekats ut för att ligga bakom tre fartygsattacker i Persiska viken i början av juli. USA:s president Trump förkastade vapenvilan och luftangreppen återupptogs. – Den iranska positionen är i grund och botten olaglig. Man kan inte skjuta mot civil sjöfart. Med det sagt är det överraskande att USA, arabiska länder och till och med europeiska ledare verkar ha tagits på sängen av den iranska hållningen kring Hormuz. Begränsat krig tillbaka Krigets tillsynes kaotiska karaktär gör att det är svårt att förutse nästa steg, eller möjliga lösningar. Men båda sidor är beräknande, enligt Lund. – Bägge sidor ser framför sig ett avtal. Men den andra sidan måste försvagas – och övertygas om att ställa upp. Tills det att en sida sätts ur balans i maktstriden används hot som påtryckningsmedel. För USA:s del handlar det främst om utökade flygkampanjer och Israels eventuella inblandning. För Irans del om oljepriset och attacker i regionen, understödda av miliserna Huthirörelsen och Hizbollah. – Det kan ta tid, det kan gå fel. Men i praktiken pågår en omförhandling av de villkor som slöts första gången, säger Aron Lund. AvsiktsförklaringenUSA och Iran kom i början av juni överens om en vapenvila och en tidsfrist på 60 dagar under vilken de ska förhandla fram en fredslösning. Avsiktsförklaringen består av 14 punkter.I ett första skede ska båda länder och deras allierade upphöra med all krigföring. Libanons ”territoriella integritet och suveränitet ska säkerställas”.USA ska börja avveckla sin sjöblockad mot Iran och se till att den iranska exporten av råolja kan återupptas. Iranska tillgångar som frysts ska börja tillgängliggöras.Iran ska göra så att handelstrafiken genom Hormuzsundet kan återupptas i 60 dagar, bland annat genom minröjning. Landet upprepar ett löfte om att aldrig skaffa kärnvapen.Vid ett eventuellt fredsavtal ska USA häva alla sanktioner mot Iran och flytta alla militära styrkor från Irans närområde. USA ska tillsammans med partner i regionen ta fram ett upplägg där Iran får motsvarande drygt 2 800 miljarder kronor för ”återuppbyggnad och ekonomisk utveckling” vid ett avtal.Tidsfristen på 60 dagar kan förlängas. Ett slutgiltigt avtal ska godtas av FN:s säkerhetsråd.