USA:s presidentpar Donald och Melania Trump, fotograferade på Vita husets balkong vid fjolårets nationaldagsfirande. I år fyller USA 250 år och firandet väntas bli massivt. Foto: Julia Demaree Nikhinson/AP/TT4 juli-fyrverkerier nära Washington-monumentet i Washington DC i fjol. Foto: Rahmat Gul/AP/TT"En nation, under Gud". Så lyder inskriptionen på den triumfbåge som president Donald Trump vill resa i huvudstaden Washington DC för att hedra USA:s 250-årsdag. Den planeras bli 76 meter, rejält högre än både Vita huset, Lincolnmonumentet och Triumfbågen i Paris. Foto: Jon Elswick /AP/TTFörberedelser för nationaldagsfirande pågår i den långsmala parken National Mall i Washington DC. Bild från i mitten av juni. Foto: Rahmat Gul /AP/TTMount Rushmore i South Dakota fotograferat i höstas, då dåvarande ministern för inrikes säkerhet, Kristi Noem, talade där. Foto: Matt Gade/AP/TTFlottskvadronen Blue Angels, tillsammans med flygvapnets Thunderbirds, vid en överflygning i samband med den UFC-gala som hölls utanför Vita huset på president Trumps 80-årsdag den 14 juni. Foto: Allison Robbert/AP/TTUtställningen i en "frihetslastbil", fotograferad när den visades upp i USA:s huvudstad i april. Foto: Rahmat Gul/AP/TTEn man tittar på frihetsklockan i Philadelphia i Pennsylvania, som anses ha förkunnat USA:s självständighet 1776. Arkivbild. Foto: Matt Slocum/AP/TTSvensken Felix Rosenqvist tävlar i indycarserien. På bilden, tagen i maj vid en testrunda inför Indianapolis 500, syns även den spanske föraren Alex Palou. Foto: Michael Conroy/AP/TTDet nio timmar långa bönemötet Rededicate 250 i Washington DC i maj samlade många väckelsekristna. Det syftade bland annat till att tacka Gud för USA:s tillblivelse. På bilden syns Kathy Fain från Longview i Texas. Foto: Julia Demaree Nikhinson/AP/TTPatriotism, guldglans och jättemonument. USA:s 250-årsdag den 4 juli närmar sig och med den ett firande som inte liknar något annat, hävdar Donald Trump.– Jag har lovat USA den mest spektakulära födelsedagsfesten, säger presidenten. Enbart de röd-vit-blåa fyrverkerierna över Washington DC på nationaldagskvällen ska vara så storslagna att de hamnar i Guinness rekordbok, skriver The Washington Post. Hela 860 000 pjäser, nära 50 gånger fler än ett ”vanligt” år, ska avfyras – ett spektakel som kritiserats för att vara kostsamt och miljöskadligt. Donald Trump verkar obrydd om sådan problematik. Att fira USA:s 250-åriga självständighet är något han planerat för sedan sin första mandatperiod i Vita huset. Samlarmynt och jubileumspass med Trumps porträtt utfärdas. Och jubileet knyter an till flera projekt som den tidigare fastighetsmagnaten initierat i huvudstaden – som anläggningen av en skulpturpark med amerikanska hjältar, renoveringen och blåmålningen av dammen framför Lincolnmonumentet, bygget av en jättelik festsal på Vita husets område och inte minst uppförandet av en enorm triumfbåge. – Vi är den enda stora staden – den enda stora platsen – utan en triumfbåge, sade presidenten i ett videotal om 250-årshögtiden i vintras. För att organisera festligheterna har Vita husets projekt Freedom 250, som samlar myndigheter, företag och organisationer, bildats. Kongressen har en egen partiöverskridande organisation kallad America 250. Och många städer, delstater och föreningar ordnar egna högtider. Här är några exempel på hur USA firar: 1. Delstatsfestivaler och salut i National Mall USA:s delstater brukar årligen hålla en slags marknad, ett jippo kallat ”state fair” med lantbruksutställningar, nöjesfält, dans- och musikuppträdanden och olika tävlingar – allt från varm korv-ätning till rodeo. I år har alla 50 delstater bjudits in till en jättemarknad i parken National Mall i Washington DC, som pågår fram till den 10 juli. De senaste veckorna har dock artistavhoppen från state fair-firandet skapat stora rubriker. Stjärnor som Martina McBride, Young MC och The Commodores har ställt in med hänvisning till att evenemanget verkar vara för politiskt. I National Mall hålls även det stora Salute to America-firandet den 4 juli. Då väntar militära ceremonier, musik, tal av presidenten och rekordfyrverkeriet. Trump har dock brutit mot traditionen att nationaldagsfiranden är icke-politiska och meddelat att det ”mest spektakulära Trumpmötet” ska äga rum i parken på nationaldagskvällen. 2. Fest vid Mount Rushmore Kvällen före nationaldagen, den 3 juli, hålls ett stort firande vid Mount Rushmore i Keystone i South Dakota. I nationalparken – där väldiga byster av de fyra presidenterna George Washington, Thomas Jefferson, Theodore Roosevelt och Abraham Lincoln skulpterats i berget – bjuds fyrverkerier, trumceremonier och skådespel om de fyra presidenternas liv. I grannstaten North Dakota öppnar på nationaldagen Theodore Roosevelt Presidential Library, ett äventyrsmuseum i trä. Naturälskaren och historikern Roosevelt var USA:s 26:e president och den som i början av 1900-talet började anlägga nationalparker. 3. Flottparad i New York En fredlig armada med segelbåtar och örlogsfartyg från över 30 länder anlöper New Yorks hamn på nationaldagen. Där vankas även flyguppvisning av flottskvadronen Blue Angels, fyrverkerier och ett veckolångt festivalliknande firande. Segelfartyg ska även anlöpa hamnar i New Jersey. 4. Gatufester i massor På kongressens initiativ uppmanas amerikaner landet över ordna gatupartyn i sina kvarter – och samtidigt samla in pengar till olika hjälporganisationer. Draghjälp ges från både New York och Los Angeles, där stjärnspäckade shower hålls på Broadway respektive i arenan Memorial Coliseum som kan strömmas till de lokala festerna. Kongressen vill att nationaldagen i stort ska handla om givande – både till utsatta och till hemlandet. 5. Historiska ”frihetslastbilar”: Sex så kallade ”frihetslastbilar”, mobila utställningar som berättar historien om hur USA blev självständigt, har sedan i våras turnerat i landet. I lastbilarna finns en AI-version av den förste presidenten George Washington och möjlighet att digitalt skriva under självständighetsförklaringen från 1776. Utställningen innehåller även porträtt på 50 amerikanska hjältar, bland dem medborgarrättskämpen Rosa Parks, författaren Mark Twain och sångerskan Aretha Franklin. 6. En tidskapsel och klockringning En AI-prognos, en delstatsflagga, en OS-guldmedalj och poesi. Och en hel massa annat. På nationaldagen begravs den tidskapsel som alla delstater bidragit till och som är tänkt att spegla livet i USA runt 250-årsdagen. Stålcylindern grävs ner i Independence National Historical Park i Philadelphia, nära den byggnad i vilken självständighetsförklaringen skrevs under 1776. Cylindern ska inte tas upp förrän 2276 då USA fyller 500 år. I Philadelphia finns också USA:s berömda frihetsklocka (Liberty Bell) som tros ha förkunnat självständigheten. Den – och en rad andra klockor landet över – är med i en jättelik klockringningsfestival den 4 juli. 7. Indycarlopp, kampsport och bön I augusti hålls ett indycarlopp i huvudstaden kallat Freedom 250 Grand Prix of Washington DC, på presidentens initiativ. Tanken är att bilarna ska passera kända landmärken som Kapitolium och Vita Huset i över 300 kilometer i timmen. – Jag älskar racing, sade Trump i januari när han skrev under ett presidentdekret om tävlingen. President Trump har gjort klart att firandet pågår under hela 2026. Under våren har Freedom 250 arrangerat ett nio timmar långt bönemöte i National Mall samt initierat en konsttävling för unga på temat amerikanska hjältar. Lägg därtill att den kampsportsgala som hölls i en specialbyggd arena i Vita husets trädgård när presidenten fyllde 80 år den 14 juni också tillskrevs 250-årsfirandet. BakgrundSå blev USA självständigtDe 13 brittiska kolonierna i Nordamerika förklarade sig självständiga från Storbritannien vid en kongress i Philadelphia den 4 juli 1776. Då bildades Amerikas förenta stater (United States of America).USA och dess ursprungsbefolkningar hade då haft påhälsningar av europeiska kolonisatörer i flera hundra år. Det amerikanska frihetskriget, även kallat revolutionen, inleddes 1775 och föregicks av flera konflikter.Självständighetsförklaringens huvudförfattare var Thomas Jefferson som senare blev USA:s tredje president. Texten präglas av upplysningstidens liberala idéer om mänskliga rättigheter, frihet och allas lika värde. Men i dokumentet förklarade kolonisterna också att de inte längre godkänner London som förmyndare. De var främst missnöjda med Storbritanniens hantering av deras handels- och utrikespolitik – med år av stigande skatter och handelsrestriktioner utan att kolonierna fick vara representerade i parlamentet i London.Storbritannien erkände inte de amerikanska staternas självständighet förrän 1783, då frihetskriget avslutades. Då hade redan USA:s grundlag formulerats och trätt i kraft 1789 och George Washington valts till den nya republikens första president.Källor: NE, UI, SO-rummet med flera