En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-24 20:29Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sa-kommer-svensk-politik-bli-med-mp-i-regeringen/DN DEBATTDN Debatt. ”Så kommer svensk politik bli med MP i regeringen”Publicerad 20:00DN DEBATT.Just nu pekar mycket mot en S-ledd regering efter höstens val, med Miljöpartiet som partner. Hur blir då det? Miljöpartistisk politik 2026 kommer inte att vara samma som på 2010-talet, världen är en annan. Det skapar såväl möjligheter som risker för näringslivet, men också ny målkonflikter, skriver tidigare MP-medarbetaren Paulo Silva, numera konsult.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevPartisympatiundersökningen från SCB pekar mot ett huvudscenario där Socialdemokraterna får en central roll för regeringsbildningen efter valet. I en osäker tid pekar mycket på att Socialdemokraterna kommer att sträva efter en handlingskraftig regering. Miljöpartiet har tidigare varit regeringspartner och kommer att rösta nej till alla regeringar som de själva inte ingår i.I alla realistiska regeringsalternativ som är S-ledda kan därför Miljöpartiet återigen få ett betydande inflytande över miljö- och klimatpolitiken. Hur stort blir då ett sådant inflytande? Hur kommer det att påverka politiken?Jag har arbetat för Miljöpartiet i olika roller, på både finansdepartementet och som stabschef för språkrören i riksdagen, och har sett vilken kraft partiet haft i utformandet av miljö- och klimatpolitiken. Inflytandet blir starkt vid sidan av en socialdemokrati som prioriterar sammanhållning av en regeringskoalition och frågor såsom arbetsmarknadspolitik, välfärd och utbildningspolitik. Ambitionen att minska utsläppen kommer fortsatt att vara styrande för politikens inriktning, men angreppssättet blir nu bredare, mer industriellt och med mer fokus på ökad resiliensMiljöpartiet har i hög grad utformat klimatlagen, Klimatklivet, Industriklivet, kreditgarantier och andra centrala styrmedel för miljö- och klimatpolitiken. Dessa och många andra reformer är än i dag, fyra år efter Tidöpartiernas tillträde, fortsatt av stor betydelse för investeringar i Sverige.För näringslivet är det därför viktigt att förstå vilken hållbarhetsagenda Miljöpartiet går fram med i detta val. Några områden är särskilt centrala:1. Minskade utsläpp och bredare hållbarhetsagenda. Ambitionen att minska utsläppen kommer fortsatt att vara styrande för politikens inriktning, men angreppssättet blir nu bredare, mer industriellt och med mer fokus på ökad resiliens, energisäkerhet, klimatsäkrad infrastruktur, beredskap, stärkt svensk försörjning av livsmedel och ökade järnvägsinvesteringar.2. Mer kapital till klimatomställningen och stärkta ekonomiska incitament för näringslivet. Miljöpartiet vill investera 100 miljarder kronor per år i klimatomställningen. Nya gröna skattekrediter ska införas för att stimulera investeringar i fossilfri industri, elektrifiering och grön teknik. Cirkulär industriell återvinning ska stödjas.3. Förnybara svenska bränslen och ny elproduktion. Kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet befäster betydelsen av att minska oljeberoendet, få igång produktion av svenska e-bränslen och andra förnybara bränslen. MP vill även skifta resursallokeringen från kärnkraftsutbyggnad till energisäkerhet utifrån andra kriterier jämfört med Tidöregeringens. Solenergi, vindkraft, lagring, energioptimering, nätutbyggnad kommer att värderas inte bara för sina klimatnyttor utan för sin förmåga att minska sårbarheten.4. En ny skogspolitik och ett naturpolitiskt ramverk. Mer hyggesfria metoder och ökad hänsyn till biodiversitet är högt på agendan. Partiet vill även se ett nytt naturpolitiskt ramverk, något som blir en utmaning för skogsindustrin. Om Centerpartiet är del av regeringsunderlaget eller inte väntas få stor betydelse för skogspolitiken. I vilken utsträckning skog ska få avverkas och vad den ska användas till väntas fortsatt bli en stor politisk konfliktfråga. Enskilda skogsägare får sannolikt ökade ersättningar när MP och C ska komma överens, men de stora skogsbolagen, massa- och kraftvärmeindustrin kan påverkas negativt om avverkningarna och utbudet på skogsråvara begränsas. Enskilda skogsägare får sannolikt ökade ersättningar när MP och C ska komma överens5. Ökat fokus på svensk livsmedelsproduktion och självförsörjningsmål. Inhemsk livsmedelsproduktion ska, i Miljöpartiets hållbarhetsagenda, få halverade arbetsgivaravgifter och en rad olika incitament och stöd. I kombination med Centerpartiets förslag på området kan företag inom livsmedelssektorn räkna med starka incitament för investeringar framöver. Ett nytt högt svenskt självförsörjningsmål för produktion av livsmedel är att vänta.Alla dessa reformambitioner ska dock genomföras i en unikt utmanande omvärld. Att stärka den svenska självförsörjningsgraden har ett brett politiskt stöd. Samtidigt ska det göras i en tid då EU beslutat att diversifiera handeln genom nya handelsavtal. Företagen kommer att söka exportera livsmedel – och företag från andra länder kommer vilja exportera mer till Sverige. En ny hållbarhetsagenda kommer därför att behöva balanseras mot geopolitiska realiteter och strävan efter en både reglerad och öppen handel. Även om ”Made in Europe” är en attraktiv vision för Europainriktade miljöpartister, så kommer mer samarbete med Kina som är världens största producent av grön teknologi att behövasEn accelererad klimatomställning innebär ett ökat utbyte med Kina i en tid då internationella leveranskedjor utmanas. Även om ”Made in Europe” är en attraktiv vision för Europainriktade miljöpartister, så kommer mer samarbete med Kina som är världens största producent av grön teknologi att behövas. EU:s dubbla signaler om att begränsa Kinas tillträde till EU-marknaden, samtidigt som europeiska ledare åker till Peking för att säkra export, investeringar och marknadstillträde, innebär målkonflikter som behöver hanteras.För näringslivet innebär en ny rödgrön regering att hållbarhetsagendan kommer tillbaka, men i en ny form. Nästa gröna reformvåg kommer att vara mindre präglad av 2010-talets tro på hållbar konkurrenskraft och mer av 2020-talets geo- och säkerhetspolitiska allvar.Läs fler artiklar från DN Debatt:Opinionsföretaget Indikator: ”SD kan avgöra valet, men inte på sättet ni tror”Mats Svegfors, publicist och ämbetsman, tidigare chefredaktör SvD: ”Därför kan jag inte längre rösta på Moderaterna”