Den republikanske senatorn Rand Paul var en av dem som gick emot partilinjen och presidenten. Foto: J. Scott Applewhite/APDen amerikanska senaten vill stoppa Donald Trump från att återuppta kriget med Iran. Beslutet kunde tas efter att flera republikanska ledamöter röstade mot det egna partiet. Trots republikanernas majoritet i den amerikanska senaten kunde den uppmärksammade War Powers Resolution röstas igenom i natt. Siffrorna blev 50–48 efter att fyra republikaner gick på demokraternas linje. Och en demokrat röstade samtidigt med den republikanska sidan. Detta är första gången sedan 1973, lagen instiftades under Vietnamkriget, som båda kamrarna i den amerikanska kongressen röstar igenom en uppmaning till presidenten om att stoppa ett krig. Lagen säger att den amerikanske presidenten har fria händer att skicka soldater till en väpnad konflikt i 60 dagar utan godkännande från kongressen. Men efter att den perioden – plus en 30-dagarsperiod för att genomföra ett säkert tillbakadragande – har passerat ska soldaterna vara hemma igen. Om inte kongressen gett sitt godkännande att fortsätta konflikten eller utfärdat en krigsförklaring. Saknar juridisk tyngd Konflikten inleddes den 28 februari och Trump meddelade kongressen formellt om konflikten den 2 mars. Därmed passerades gränsen på 60 dagar den 1 maj och efter flera omröstningar har nu både representanthuset och senaten fått igenom resolutionen som kräver att de amerikanska styrkorna dras tillbaka från konflikten. Samtidigt är det omtvistat hur bindande resolutionen egentligen är. Jurister bedömer att det kan bli svårt att använda lagen för att tvinga Trump att omedelbart avbryta striderna. Då lagen har ifrågasatts för att inte gå ihop med konstitutionen i frågor om presidentens befogenheter i rollen som överbefälhavare. Vita huset kan sannolikt ignorera beslutet och invänta att någon eventuellt drar frågan till domstol. Majoritetsbeslutet i båda kamrarna ses snarare som en kraftfull symbolisk markering mot presidenten. Det säger Carl Tobias, professor i juridik vid universitetet Richmond till The Hill. – Det här är ett särskilt viktigt steg nu när mellanårsvalen närmar sig och Trump fortsätter att försöka utöka den exekutiva makten på bekostnad av kongressen, domstolarna och det amerikanska folket, säger Carl Tobias. Donald Trump har själv kommenterat beslutet. Han anklagar sina svikande partikollegor för att underminera förhandlingarna med Iran. Samtidigt säger han att omröstningen är ”betydelselös”. ”De här senatorerna har gjort mitt jobb svårare, men jag kommer att få det gjort på ett eller annat sätt”, skriver Donald Trump på Truth Social. De republikanska ledamöterna som gick emot partilinjen var Rand Paul, Lisa Murkowski, Susan Collins och Bill Cassidy. 50 000 soldater kvar i regionen New York Times skriver att omröstningen är det senaste tecknet på den splittring om kriget i Iran som finns inom det republikanska partiet. Partiets ledamöter står inför ett tufft mellanårsval där den republikanska majoriteten i kongressen står på spel. Vissa vill inte att kriget, som enligt flera opinionsundersökningar är impopulärt bland väljarna, ska stjälpa deras chanser att bli omvalda. Samtidigt menar republikaner som stödjer Trumps linje att kongressens beslut är irrelevant. Då en vapenvila just nu råder och förhandlingar pågår om ett långsiktigt fredsavtal. – Oavsett vad som händer så kommer det här beslutet inte ha något effekt alls, säger republikanen Jim Risch som är ordförande i senatens utrikesutskott till tidningen. I dagsläget har USA en militär närvaro i Mellanöstern på omkring 50 000 soldater fördelade på två hangarfartyg och flera andra fartyg. Att kongressen har röstat för att de ska dras tillbaka tycks inte påverka Donald Trumps planer. Han har sagt att den amerikanska styrkan ska vara kvar i regionen för att snabbt kunna genomföra en ny blockad av Hormuzsundet om det skulle bli nödvändigt. Trump betonar samtidigt att en sådan situation samtidigt är ”mycket osannolikt”.