USA och Iran ger olika besked om huruvida Iran har gått med på att låta inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA komma på besök.IAEA:s högsta chef utgår ifrån att inspektioner kommer att bli av. – Jag kan förstå politiska uttalanden, de är en del av verkligheten, men det grundläggande jag vill påminna och uppmärksamma er om är att det finns en avsiktsförklaring som har undertecknats av bägge presidenter, säger IAEA:s generaldirektör, argentinaren Rafael Grossi, enligt AP. Enligt honom gör avsiktsförklaringen klart vad som gäller. Som Grossi beskriver det står det uttryckligen att IAEA kommer att överse ”den aktivitet som kommer att utföras avseende anläggningar med kärnmaterial”. Utspel åt olika håll Avsiktsförklaringen stakar ut en riktning för fortsatta förhandlingar om en fredslösning mellan USA och Iran. Men texten lämnar mycket förhandlingsutrymme i de stora frågorna och det står redan klart att parterna gör vitt skilda tolkningar av det som står. Frågan om Irans kärnenergi kopplas direkt till USA:s löften om att häva de tyngande sanktionerna mot Iran. Länderna ska enas om en tidsplan där de två sakerna löses parallellt. USA:s vice president JD Vance har sagt att Iran har lovat att låta IAEA:s inspektörer besöka landets kärnenergianläggningar – men det tillbakavisades tvärt av utrikesdepartementet i Teheran. Det finns inga planer på att ta emot inspektörer och det förs inga samtal om det, sade en talesperson där på tisdagen. Kort därpå gick USA:s president Donald Trump ut i sociala medier och utropade att Iran visst har gått med på kärninspektioner ”på den allra högsta nivån” och för lång tid framöver – ”i evighet!!!”. Om de inte hade gjort det så hade USA inte ingått någon avsiktsförklaring, enligt Trump. Hanteras på plats? USA:s president har tidigare sagt att Iran inte ska få ha något uran över huvud taget, men i avsiktsförklaringen och förhandlingarna ställs inte längre så kategoriska krav. I dokumentets punkt 8 av 14 står det att Irans höganrikade uran allra minst kommer att hanteras genom att materialet späds ut och ges en lägre halt ”på plats under IAEA:s översyn”. – För att kunna göra det behöver vi, såklart, inspektera. Om det sker i övermorgon eller om en vecka eller om tio dagar är viktigt, men inte avgörande. Det här kommer att ske, säger Rafael Grossi. De anläggningar där Iran har anrikat sitt uran bombades i riktade amerikanska anfall för ett år sedan. Förråden av höganrikat material tros ha blivit begravda under rasmassor och jord. JCPOA-avtalet2015 ingicks kärnenergiavtalet JCPOA mellan Iran och ”P5+1” – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) plus Tyskland samt EU.Iran skulle bara få anrika en viss mängd uran till en relativt låg renhetsgrad (3,67 procent), långt från den som krävs för kärnvapen, men tillräcklig för civila ändamål. Omkring 98 procent av Irans dåvarande uranlager fördes utomlands. Omvärlden skulle ges större insyn. I utbyte skulle sanktioner lyftas.2018 beslutade USA:s president Donald Trump att lämna avtalet och införa strängare sanktioner. Iran svarade med att trappa upp anrikningen och förråden av uran.I de senaste årens upptrappning och krig har USA tidigare krävt att Iran slutar att anrika uran helt och hållet. Iran har invänt att alla länder som har skrivit under icke-spridningsavtalet om kärnvapen har rätt att anrika uran för civila ändamål.Enligt FN:s atomenergiorgan IAEA hade Iran innan tolvdagarskriget 2025 omkring 440 kilo uran anrikat till 60 procent. För kärnvapen krävs vanligtvis en anrikningsgrad på minst 90 procent.