En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-21 13:06Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/anders-svensson-gustav-vasas-sprakliga-maktovertagande-bar-spar-an-i-dag/KULTUR | KRÖNIKAAnders Svensson: Gustav Vasas språkliga maktövertagande bär spår än i dagPublicerad 13:06Gustav Vasa var inte svenskans fader, men hans översättning av Nya Testamentet innebar en självständighet gentemot danskan. Det innebar en övergången till den nysvenska epoken i språkhistorien, skriver Språktidningens Anders Svensson.Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevÅret var 1526 när Gustav Vasas översättning av Nya Testamentet utkom. 500 år senare lever många språkliga vägval kvar.Tre år tidigare hade Gustav Vasa valts till kung och Kalmarunionen rivits upp. Unionen var ett resonemangsäktenskap som uppstod som svar på yttre hot. Efter Stockholms blodbad 1520 – där Gustav Vasas far tillhörde svenskarna som avrättades på order av den danske unionskungen Kristian II – blev skilsmässan oundviklig.Ett led i att fullborda uppbrottet var att i Martin Luthers anda översätta Nya Testamentet. Hädanefter var det svenska och inte latin som skulle höras i kyrkan samtidigt som bibeltexterna kunde läsas av fler. Men det var också ett sätt att ta makten över kyrkan – och därmed även över språket. Tidigare hade klostret i Vadstena med en diger produktion av texter på både latin och svenska fungerat som kulturellt centrum. I översättningen var det däremot uttalet i mellan- och uppsvenska mål – dialekter som talades utom hörhåll från Kristian II – som upphöjdes till norm för stavningen.Att välja pigor i stället för piger, komma i stället för komme och å i stället för aa var några skrivsätt som inte bara gjorde svenskan mellansvenskare utan dessutom markerade språklig självständighet gentemot danskan.Det här var förändringar som även skulle påverka talet. Uttal som piger och komme lever visserligen kvar men uppfattas ibland som ovårdade eller dialektala. Ett annat syfte var att göra stavningen enhetligare – en strävan som kan sägas leva vidare i vår tid när uttalet blir allt skriftspråkligare.Gustav Vasa var förstås inte svenskans fader. Åtminstone i ett par hundra år hade svenskar talat om språket som just svenska. Men bokstaven å och målet att normera skriften kunde han, översättarna och den tyske boktryckaren Georg Richolff med viss rätt ta åt sig äran för. I och för sig hade å använts i handskrifter sedan 1400-talet men bokstaven dök upp i tryck 1526 först i reformationsskriften ”Een nyttwgh wnderwijsning” och därefter i Nya Testamentet. Den fick även sällskap av ä i stället för æ och ö i stället för ø – också det bokstäver som varit i bruk en tid. Översättningen brukar symbolisera övergången från den fornsvenska till den nysvenska epoken i språkhistorien.Kanske blev å ändå kungens sentida hämnd. Bokstaven infördes i norskan 1917 och i danskan 1948 – ett beslut som det i pressen skrockades över som ett utslag av sunt svenskt förnuft och dansk senfärdighet. Och i graven i Vasakoret i Uppsala domkyrka vände sig troligen Gustav Vasa i förtjusning.Frågor om språket.Att bete sig är som att uppföra sigJag har lagt märke till att Liberalernas partiledare Simona Mohamsson ofta använder uttrycket bete sig utan någon bestämning, som i ”Sverigedemokraterna beter sig inte”. Det har jag annars bara hört hos tonåringar, som till exempel kan säga bete dig! och då menar de ungefär skärp dig. Är det en förändring som är mer allmänt spridd?CharlotteI vardagligt talspråk förekommer bete dig och att bete sig när man menar ungefär skärp dig eller att skärpa sig, precis som du skriver. Jag har även hört uppför dig utan någon bestämning, med ungefär samma innebörd. Såvitt jag känner till är det inte allmänt spritt att använda bete sig utan efterföljande bestämning.När man tar ett uttryckssätt som främst används i vardagsspråket och använder det i ett annat sammanhang, som här i offentligt tal och skrift, kan effekten bli att det sticker ut lite. Som lyssnare och läsare kan man då bli särskilt uppmärksam på uttrycket. Personligen har jag tolkat Simona Mohamssons användning av bete sig (utan bestämning) just som ett sätt att sticka ut i mediebruset. Men detta är inget som jag eller vi på Språkrådet har undersökt närmare.Jenny ÖqvistRöda dagar kan vara svårt för vissaÄr det okej att använda röda dagar i en text om ett kafés öppettider på kommunens webbplats? Eller borde vi hellre skriva sön- och helgdagar? Vilket är tydligast?ÅsaDet finns inga regler här, utan man får välja det man tror passar bäst för den tänkta målgruppen. Kanske en liten användarundersökning skulle vara på sin plats? Generellt är ju röda dagar ett ganska trevligt och lättbegripligt uttryck, men kanske inte för den som inte har svenska som modersmål. Å andra sidan är ju sön- och helgdagar inte särskilt lätt att tyda heller. Ni kan också välja att skriva ut söndagar och helgdagar för tydlighetens skull. Ni får helt enkelt fundera och välja utifrån vad ni tror passar era läsare bäst.Ingrid Olsson