Mattias Svensson: Var är sanningssägarna när de behövs?Jimmie Åkesson vill låta reformförslag för bostadsmarknaden värma hyllor i fyra år till. Foto: Stefan Jerrevång/TTSverigedemokraterna vill vinna val på att inte åtgärda de långa köerna till hyresbostäder. Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat. Ett vanligt pensionstips för 30- och 40-åringar som redan äger storstadsboende är att ställa sig i bostadskön. De kan då om drygt 20 år komma åt en av de få konstlat billiga innerstadslägeheter som omsätts, flytta dit till låg hyra och sälja sitt tidigare boende till fet vinst. Det är bara ett av många exempel på att dagens ”sociala bostadspolitik” gynnar ren spekulation, fiffel och skumraskaffärer. Den som faktiskt behöver hyra bostad är samtidigt hänvisad till den betydligt dyrare och osäkrare andrahandsmarknaden, eller till nybyggda hyreslägenheter i sämre lägen fast med högre hyror. I helgen lovade Sverigedemokraterna att de här problemen ska vara kvar. Jimmie Åkesson meddelade på partiets valkickoff att inte ens hyresbostäder som byggs i dag ska få vara marknadsprissatta, än mindre de löjligt underprissatta spekulationsobjekt som byggdes för decennier sedan. Med andra ord ska de långa bostadsköerna bestå. Det går på ett sätt att förstå att ett populistparti gör ett sådant ställningstagande. Den socialdemokratin närstående Hyresgästföreningen driver varje valår osakliga kampanjer med förljugna siffror och världsfrånvända förslag som de kallar ”marknadshyror”. Inte minst 2018 hamnade SD (oförskyllt) i skottgluggen för denna kampanj och upplevde sig förlora väljare på det. SD duckar kritiken, låt vara till priset att de bugar underdånigt för en socialdemokratisk intresseorganisation. Med sitt tydliga ställningstagande mot varje reform av hyresmarknaden duckar SD den kritiken, låt vara till priset att de bugar underdånigt för en socialdemokratisk intresseorganisation. Några saker kan konstateras apropå detta. Sverigedemokraterna omtalas ibland som ”sanningssägare” som varit orädda att tala om problem som andra inte vågat eller velat ta upp. I bostadsfrågan gör SD precis tvärtom. Rosenbads stackars bokhyllor dignar av larmrapporter om den dysfunktionella bostadssituationen, och förslag som skulle förbättra den. Som att avskaffa planmonopolet och andra krångliga regelverk. Eller reformera hyresmarknaden. SD låtsas med sitt utspel som att bekymret snarare är reformförslagen. SD:s problem är också hela Tidösamarbetets. Produktivitetskommissionen har ägnat den här mandatperioden åt att ta fram reformförslag för att få fart på Sveriges sackande tillväxt. Eftersom det var extra bråttom föreslog kommissionen redan i en delrapport 2024 ett flertal reformer på bostadsmarknaden. Men en röst på Tidöalternativet riskerar nu att bli en röst på längre bostadsköer, inte högre tillväxt. Åtminstone om SD tillåts avgöra frågan.