Enligt ett förslag ska sociala medier få större ansvar för nätbrott. Foto: Peter Wixtröm/AftonbladetJust nu förbereds lagförslag som kriminaliserar yttranden i en sällan skådad omfattning. Att sprida SCUM-manifestet eller påstår att alla kvinnor har låg IQ skulle kunna bli straffbart. Men från yttrandefrihetsdebattörerna är det underligt tyst. Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den svenska yttrandefrihetsdebatten är underlig. Polariserade debatter uppstår kring enskilda fall av förtal eller hets mot folkgrupp – förtalsmålen efter metoo eller den fällande hetsdomen mot en Palestinaaktivist. Men när det läggs ett lagstiftningsförslag som innehåller den bredaste nykriminaliseringen av yttranden under senare decennier hörs det inte ett ljud. När denna breda nykriminalisering kompletteras med en helt ny lag, med en rubrik som borde mobilisera alla som engagerar sig i yttrandefrihetsfrågor – lag om avlägsnande av nätbrottsinnehåll – så är tystnaden svårförklarlig. Betänkandet ”Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer” lämnades över till regeringen den 10 juni. Det är en bastant utredning i två volymer på över 900 sidor. Namnet avslöjar vad det handlar om. Utredningen har haft i uppgift att undersöka hur ett EU-direktiv om om bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i nära relationer. Direktivet är från 2024 och medlemsstaterna har fått tre år på sig att implementera det. Utredningen finner att många av de krav som direktivet ställer upp uppfylls av det svenska regelverket redan idag, men i andra delar behövs nya regler. Det finns också förslag om ändringar av redan gällande regler. Syftet är alltså att motverka brott mot kvinnor och våld i nära relationer. Utan att ha full överblick över alla EU:s straffrättssystem utgår jag från att direktivet kommer ge väldigt olika följder i olika länder. För svensk rätt är det just yttrandefrihetsaspekten som sticker ut. Sverige har eller har haft en väldigt motsträvig inställning till kriminalisering av yttranden och informationsinhämtning. Det var inte så länge sedan som brottsbalken tog in regler som förbjöd fotograferande av människor på toaletten eller i duschen, liksom spridandet av smygtagna sexfilmer eller nakenbilder. Båda dessa regler tillkom efter år av diskussioner om att Sverige hade ett alltför svagt skydd för integritet i förhållande till våra internationella åtaganden om att värna mänskliga fri- och rättigheter. I det nya lagförslaget föreslås ett helt batteri av nya brottsbalksparagrafer. Att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är upprepad eller varaktig ska kunna dömas enligt en ny paragraf, olaga övervakning, till fängelse i upp till två år. En kontrollerande och integritetskränkande övervakning av någon, till exempel en partner, kan aktualisera ett annat kommande straffbud som har diskuterats under senare tid och som SvD skrev om förra veckan – regeln om psykiskt våld som träder i kraft 1 juli – men utredningen ansåg att den behövde kompletteras av en särskild regel om övervakning. Om någon tillsammans med andra, genom hotfulla eller kränkande meddelanden ”som sprids med tekniskt hjälpmedel”, angriper en annan person på ett som kan allvarligt skada kan personen dömas för det nya brottet nättrakasserier. Här handlar det om att delta i digitala drev mot ett offer. Olovligt spridande av en personuppgift i t.ex. sociala medier i syfte att uppmana till våld mot den som uppgiften avser, och som skulle kunna leda till skada, blir olaga identitetsexponering. Paragrafen behandlar så kallad doxning och kriminaliserar till exempel att lägga ut telefonnumret till en meningsmotståndare i sociala medier. Begreppet ”skada” omfattar inte bara fysisk skada utan även psykisk skada. Regeln könsbaserat näthat – som jag gissar är den regel som kan framstå som mest kontroversiell – förbjuder uppmaningar om att ta till våld, hota eller uttrycka missaktning mot en grupp eller en enskild med anspelning på kön. Denna nya regel är konstruerad på ett sätt som liknar hets mot folkgrupp-regeln. Det kan noteras att det i likhet med hetsregeln räcker med missaktning – att säga att ”alla kvinnor har låg IQ” eller ”alla män är pedofiler” är uttalanden som kan aktualisera regeln Utöver dessa nya brott föreslås förändringar i ett flertal andra regler, som bara till viss del aktualiserar sådana yttrandefrihetsfrågor som jag fokuserar på här. Inskränkningar i yttrandefriheten riskerar att gå under radarn. Foto: Björn Larsson Ask Men det är den helt nya lagen om avlägsnande av ”nätbrottsinnehåll” som är kanske den största nyheten, eftersom den inte har udden mot den som kränker utan de tekniska plattformar som förmedlar kränkningar. Enligt förslaget ska en myndighet kunna förelägga en ”värdtjänstleverantör”, t.ex. ett sociala medier-företag, att avlägsna eller göra oåtkomlig uppgifter som ”skäligen” kan antas utgöra något av de nya brott som nämnts ovan (med undantag för olaga övervakning som inte handlar om informationsspridning) men även olaga hot eller sexuellt ofredande. (Däremot inte förtal, ett brott som också använts för döma för sexuella kränkningar genom spridandet av filmer eller bilder.) Kravet på företagen är strängt. De har en timme på sig efter att föreläggandet har tagits emot. Lagen innehåller inte bara regler om hur information ska kunna rensas ut, utan också krav på att spara information. Ett företag som tagit bort nätbrottsinnehåll efter ett föreläggande åläggs att spara informationen minst sex månader. Företag som inte följer de förpliktelser som den nya lagen ställer upp kan åläggas att betala sanktionsavgifter på upp till fem miljoner kronor som straff. Det kan låta mycket men är i jämförelse med de sanktionsuppgifter som följer av andra EU-rättsliga regelverk som dataskyddsförordningen (GDPR) ett försiktigt maxbelopp. För tio år sedan kom utredningen Integritet och straffskydd. I det betänkandet fanns den första versionen av det nya brottet olaga integritetsintrång. Brottet tog sikte på vad som på den tiden kallades för hämndporr – otillåtet spridande av filmer, bilder eller ljudupptagningar på någon som har sexuellt umgänge – och andra särskilt integritetskänsliga uppgifter. Jag var själv expert i den utredningen och minns att jag betraktade den nya regeln som ett radikalt – och nödvändigt – steg för att stärka privatlivsskyddet i digitala miljöer. Ur det perspektivet kan konstateras att det nya lagförslaget innehåller oerhört mycket mer omfattande förändringar än 2016 års utredning. Dessa förändringar kanske också är nödvändiga men delvis av en annan anledning än skälen bakom olaga integritetsintrång. 2016 var det Europakonventionen och sakskäl som motiverade den nya paragrafen. För 2026 års utredning var uppgiften att undersöka vilka ändringar som Sverige måste vidta för att uppfylla direktivet från EU. Lagstiftningsarbetet fortsätter nu med remissrunda och vidare arbete för justitiedepartementet. Och det vore underligt om inte det inte parallellt med den processen förs en diskussion om det mest omfattande paketet med nykriminalisering av yttranden på många år.