Paulina Neuding: Äntligen åldersgräns för smarta telefonerInte före 13, åtminstone. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Lars Schröder/TTKraftigt beroendeframkallande teknologi hör inte hemma i händerna på lågstadiebarn. Folkhälsomyndighetens rekommendationer är ett första steg för att freda barndomen. Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat. Sverige fick en lägsta ålder för smarta telefoner till slut – inte genom lagstiftning, utan i form av en rekommendation från Folkhälsomyndigheten som publicerades i förra veckan. Själva uppdraget kom från regeringen, och det är i första hand socialminister Jakob Forssmed (KD) som ska ha en eloge för det. Forssmed uppmärksammade tidigt att forskningen allt mer entydigt visar att smarta telefoner och sociala medier stjäl barns tid, utsätter dem för skadligt innehåll, tränger undan annan viktig aktivitet och riskerar att leda till beroende. Och det är inte en fråga om prussiluskande på basis av lösa antaganden. Som Folkhälsomyndigheten nu konstaterar: ”För yngre barn är det svårt att reglera sin mobilanvändning eftersom deras impulskontroll och konsekvenstänk inte är färdigutvecklade. Många barn upplever själva att de fastnar, och använder mobilen mer än vad de tänkt. Barn kan också lätt ta bilder och filmer av sig själva och andra och sprida dem på nätet med ett knapptryck. Det är ett kraftfullt verktyg att alltid ha till hands, och det kan vara svårt för barn under 13 år att fullt ut förstå vilka konsekvenser det kan få.” Själv hade jag hellre sett att hela grundskoletiden skulle fredas och att FHM hade satt gränsen vid 15. I dag har 90 procent av svenska barn en smart telefon redan vid tio års ålder. När dessa telefoner och sociala medier dyker upp i en skolklass blir de snabbt en grundläggande infrastruktur för umgänget. Det betyder att enskilda barn visserligen teoretiskt sett kan klara sig utan en likadan mobil – men det blir i praktiken liktydigt med att vara socialt utesluten bland jämnåriga. Det är en fälla som föräldrar bara kan ta sig ur tillsammans, och Folkhälsomyndighetens rekommendation kan förhoppningsvis fungera normförändrande i det avseendet. Föräldragrupper får lättare att sluta pakter mot smarta telefoner under låg- och mellanstadiet. Och skolledningar kan enkelt hänvisa till Folkhälsomyndigheten, när de ber föräldrar vänta med den sortens teknologi. Jag har nämligen hittills inte träffat en enda lärare eller rektor som varit lycklig över de smarta telefonernas intåg på låg- och mellanstadiet. Själv hade jag hellre sett att hela grundskoletiden skulle fredas och att FHM hade satt gränsen vid 15. Men detta är en början.