Grusvägen knastrar under bildäcken. Solen skiner över Målma gårds faluröda byggnader i Gryts skärgård utanför Valdemarsvik på östkusten. Runtom: fält, skog, ett par gårdar, utspridda hus och sommarstugor. I Östersjön strax intill: öar och skär. Här finns inga kraftiga elledningar, ingen bred farled in från havet, inga asfaltsvägar. I stället lockar skärgården båtturister på sommaren. – Det här är ett ställe där det egentligen inte finns någon stor infrastruktur, säger kommunalrådet Per Hollertz (M). Han sitter bakåtlutad vid fönstret i sitt stora arbetsrum i det bruna klossliknande kommunhuset i Valdemarsvik, en kommun som har 7 500 invånare. Sedan pekar han på den stora kartan på väggen. – Där är sajten, vid Målma gård. Kommunalrådet Per Hollertz (M) visar var det är tänkt att bygga reaktorerna. Foto: Joakim Ståhl Per Hollertz håller pekfingret en bit in i den långa, smala Valdemarsviken. Här vill Göteborgsbolaget Kärnfull Next, som nyligen köptes av Studsvik, bygga fyra till sex små modulära reaktorer, SMR. Totalt ska SMR-parken ha en effekt på 1 200–1 600 megawatt, vilket motsvarar en stor fullskalig reaktor. Kärnfull Next vill köpa reaktorer av samma leverantörer som Vattenfall tittar på: amerikanska GE Vernova eller brittiska Rolls-Royce SMR. Eller från ett tredje, hemligt, bolag. Hittills har dock inga SMR uppförts i väst, men GE Vernova håller på att bygga i Darlington i Kanada. Kommunen i ”rävsax” Eftersom regeringen har kastat om tågordningen kommer det eventuella kommunala vetot först, och inte, som tidigare, sist i kedjan av tillstånd. Tanken är att företag inte ska behöva lägga många år och miljoner på utredningar bara för att bli stoppade av kommunen i sista stund. Kärnfull Next har, i enlighet med den nya modellen, ansökt om tillstånd hos regeringen, som i sin tur har lagt över bedömningen på Länsstyrelsen Östergötland. Men även kommunen ska säga sitt. – Från kommunens synvinkel så är det inte bra att det kommunala vetot kommer först. Det komplicerar saken för oss, för vi har ett smalare underlag att ta ställning till. Tidigare gjordes alla utredningar först och sedan kom det kommunala vetot, säger Per Hollertz. Per Hollertz (M) kommun Valdemarsvik har en svår nöt att knäcka. Foto: Joakim Ståhl Ansökan är på endast 37 sidor och radar upp olika möjliga lösningar. En slutsats är att det varma kylvattnet inte kan släppas ut i den smala Valdemarsviken eftersom temperaturen skulle bli för hög. Antingen kan bolaget lösa det genom att låta bygga ett kyltorn eller en tunnel. – Det är en ganska odetaljerad ansökan, säger Jonas Källming, avdelningschef hos Länsstyrelsen Östergötland, på telefon. Han är ansvarig för att ta fram en anläggningsplan för SMR-parken åt regeringen och betonar att det är rimligt att ansökan inte beskriver detaljer. Kärnfull Nexts medgrundare och tidigare vd Christian Sjölander – som efter uppköpet jobbar åt Studsvik – förklarar under ett Stockholmsbesök: – Det handlar om hundratals miljoner för förberedelserna innan man har fått tillstånd enligt kärntekniklagen och mark- och miljödomstolen. Det blir ett väldigt omfattande arbete och då vill vi jättegärna ha de här mer subjektiva bedömningarna från kommunen innan vi börjar med det. Christian Sjölander Foto: Banfa Jawla Christian Sjölander är även expert i den statliga utredningen ”Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg” som regeringen tillsatt. Men Per Hollertz tycker att kommunen hamnat ”i en rävsax” eftersom den måste säga ja eller nej innan någon vet hur allt ska vara. – Vi måste ha en uppfattning om till exempel det här med kraftledningsgatorna. Hur stor påverkan kommer det att bli? Just nu finns endast ett lokalt elnät till de utspridda husen. Började i London Allt började när ekonomen Christian Sjölander jobbade för ett family office i London – vilken familjs pengar han placerade vill han inte berätta – och tittade på framtida elsystem och investeringar i energi. – Det här med baskraft var väldigt intressant. Då visste man ingenting om batterier eller andra saker, som kanske hjälper till lite i dagsläget. När han fick barn flyttade han hem till Göteborg och tog kontakt med gymnasiekompisen John Ahlberg, även han ekonom. Då Ebba Busch i valrörelsen 2018 oväntat lyfte upp den då till synes döda frågan om kärnkraft började Sjölander och Ahlberg inse att kärnkraften var på väg tillbaka. 2019 startade de ett litet elhandelsbolag, Kärnfull Energi, som enbart erbjöd kärnkraftsel – efter modell från elhandelsbolag som endast sålde ”grön” el. Att elen blandas i elnätet brydde sig inte alla kunder om. – Ingen hade vänt sig till slutkonsumenten med kärnkraft. Under energikrisen med skyhöga elpriser startade Sjölander och Ahlberg Kärnfull Next våren 2022 – i en valrörelse där kärnkraftsdebatten böljade och Tidösidan ville bygga nya reaktorer. Det lilla projektbolaget dammade av en gammal rapport från 1972 om 170 möjliga kraftverkslägen längs Sveriges kuster. I rapporten fanns, enligt Christian Sjölander, även Målma gård vid Valdemarsviken. Men Målma valdes bort den gången. I stället byggdes reaktorer i Oskarshamn, cirka tio mil norrut fågelvägen. – I rapporten var den här fastigheten i Valdemarsvik utpekad som en lämplig plats för ett kärnkraftverk eller ett termiskt verk (ett kraftvärmeverk, reds anm). Vi såg att Vattenfall hade sålt marken och vi kollade vem som ägde den i dag och slog en signal. Har flera projekt på gång Bonden som ägde Målma gård hade vid det här laget sålt den till fastighetsinvesteraren Gustav Carp, som hade köpt upp flera gårdar i Sörmland för att driva skogs- och jordbruk. – Det är lite Bullerbykänsla där, väldigt fint, säger Gustav Carp om Målma gård på telefon. Målma gård ägs numera av fastighetsinvesteraren Gustav Carp. Foto: Gustav Carp SvD får stanna när solblanka bruna kor blockerar grusvägen medan de föses in i lagården hos en granngård. I början av 2024 nappade Gustav Carp på Kärnfull Nexts idé. Bygget ska uppta 20 hektar av Målma gårds 1 300 hektar. Resten ska arrendatorn fortsätta bruka. Det året hade Kärnfull Next två anställda, omsatte 1,4 miljoner kronor, gjorde en förlust på 7,8 miljoner och hade tillgångar på knappt 15 miljoner. Bolaget köpte inte marken utan bildade det projektbolag som ska beställa reaktorerna tillsammans med Gustav Carp. Kärnfull Next vill även bygga SMR på flera andra ställen: i Motala, i Karlshamn och på Studsviks industriområde i Nyköping. – Det är så här det har funkat på alla våra ställen. Vi hittar vad vi tycker är lämpliga anläggningsplatser och försöker hitta ett sätt att jobba med de befintliga fastighetsägarna, säger Christian Sjölander. Han fortsätter: – Även om vi har fyra sajter som vi har gått ut och sagt att vi tittar på så har vi haft en massa dialoger med olika fastighetsägare. Christian Sjölander har varit på Målma gård ”fyra, fem gånger”. Han betonar att det är ”väldigt stora osäkerheter tidigt i ett kärnraftsprojekt”. – Det är så här vi kan göra utan att vara en stor finansiell aktör. Annars blir man nästan en markägare till slut på en massa ställen. Blev uppköpt av Studsvik Våren 2026 köpte Studsvik kärnkraftsprospekteraren Kärnfull Next för 70 miljoner kronor. Men Christian Sjölander vill inte berätta hur mycket av köpeskillingen som han och John Ahlberg fick. – Det fanns även andra ägare, som familjen Wikströms Granitor och en dansk-tysk klimatfond. Studsvik lämnade strax efter köpet in en ansökan om att bygga SMR på sitt industriområde i Nyköping. – För att vi som bolag ska kunna ta oss fram i det här utan att ta en extremt stor risk på ett projekt måste vi ha flera projekt på gång, säger Christian Sjölander. Han fortsätter: – Säg att Valdemarsviks kommun inte skulle tillstyrka de här planerna och vi inte har andra projekt som vi utvecklar parallellt. Då skulle vi hamna i en situation med två förlorade år och vara tvungna att börja om någon annanstans. Christian Sjölander berättar att Kärnfull Next har gjort tio förstudier på olika platser. – Alla de här projekten avses ju inte bli av ens från början. Nu är vi i en position där vi har lämnat in de här två ansökningarna. I fredags ansökte Kärnfull Next/Studsvik även om statsstöd för sina kärnkraftsplaner i Valdemarsvik och Nyköping. Ansökan gäller upp till 1 400 megawatt, vilket gör det svårt att förverkliga båda byggena. Planen är, som nämnts, att Valdemarsvik ska ha 1 200–1 600 megawatt medan Nyköping ska ha upp till 1 400 megawatt. Hittills har riksdagen klubbat max 440 miljarder i statliga lån och max 400 miljarder i fast elpris i 40 år för totalt 2 500 megawatt ny kärnkraft. Fast regeringen kan tänka sig att utöka det statliga stödet till totalt 5 000 megawatt, vilket innebär en fördubbling. Har fått pengar av staten Men kommunalrådet Per Hollertz i Valdemarsvik måste vika resurser till att bedöma projektet. Kommunen har ansökt om, och fått, 3,3 miljoner av Naturvårdsverket för att bland annat informera om Kärnfull Nexts planer och utreda för- och nackdelar för kommunen. “Det borde kunna bli mätbara förändringar i inställningen till kärnkraft om man gör en undersökning av inställningen före och efter en informationskampanj”, står det bland annat i kommunens ansökan. Fast Per Hollertz avfärdar att det endast skulle handla om att påverka opinionen. Per Hollertz (M) tycker att ett kärnkraftsbygge skulle kunna vara positivt, men lyfter fram osäkerheter. Foto: Joakim Ståhl – Vi måste ha möjlighet att anställa någon som kan hantera den här frågan. För det här kan vi knappast lägga på vår lilla samhällsbyggnadsförvaltning, Fördelen med SMR-parken vore arbetstillfällen och en inflyttning till avfolkningskommunen, anser Per Hollertz. – Det skulle kunna bli en massa positiva effekter, men samtidigt måste vi också vara säkra på att det här kommer att bli av. Han påpekar att det även gäller finansieringen. – Det här med kylningen till exempel, kan man lösa det eller måste man spränga ett schakt ett par kilometer ut i Östersjön? Det fördyrar en sådan här sak ganska mycket. Ska hålla folkomröstning Motståndarna, både permanentboende och sommarhusägare, har bildat föreningen ”Nej till kärnkraft i Valdemarsvik”. De pekar på naturvärden och turismen – de vill inte vara grannar med ett kärnkraftverk. Kommunens opposition, C, S och V, säger också nej. Per Hollertz parti styr kommunen tillsammans med SD, Landsbygdspartiet Oberoende (LPo) och KD. Det är en minoritetskoalition och i år är det valår. Bakom Per Hollertz (M) syns Valdemarsviks kändis, fotbollsspelaren Nils Liedholm, en del av den legendariska trion Gre-No-Li . Foto: Joakim Ståhl – Det som kan bli problematiskt är att det här kan ta väldigt stort fokus i valfrågorna, säger han. Per Hollertz påpekar att kommunen har andra stora frågor att hantera de närmsta åren: skolan, äldreomsorgen, en åldrande befolkning, färre barn, vatten och avlopp. Medan Kärnfull Next inte ska ha en av sina reaktorer i Valdemarsvik i drift förrän under andra hälften av 2030-talet. Kommunalrådet tror att Vattenfall hinner före med sina SMR-planer vid Ringhals kärnkraftverk. Vattenfall har jobbat med projektet i flera år och siktar på att ha den första reaktorn i drift i mitten av 2030-talet. Hur realistiskt är det här projektet? – Det är en fråga som vi som kommun också ställer oss. När det gäller SMR i Valdemarsvik ska Länsstyrelsen Östergötland vara klar med sin bedömning i slutet av året. – Men vi har flaggat upp för att Länsstyrelsen också ska ha vårt besked och vi kommer inte att ge det förrän vi känner att vi har ett tillräckligt beslutsunderlag. Kräver man att vi ska ta ett beslut innan vi känner att vi är klara, då blir det väl ett nej i princip, säger Per Hollertz. Så här skulle den färdiga SMR-parken kunna se ut, enligt en visualisering som Kärnfull Next har gjort. Den moderatledda regeringen trycker på för mer kärnkraft och moderaten Per Hollertz säger sig vara för kärnkraft. – Men det är inte samma sak som att det här är jättebra för Valdemarsvik. Han påpekar att kommunen i fjol utnyttjade sitt veto till att säga nej till en vindkraftpark. I fallet med SMR vid Valdemarsviken ska kommunen, enligt Per Hollertz, anordna en folkomröstning – och följa resultatet.