Akut vattenbrist, bakterier och parasiter i dricksvattnet.Ett förändrat klimat och gamla ledningar pressar kommunerna till nya sätt att säkra dricksvattnet.Kan havet – eller avloppen – vara lösningen? Runt om i landet brottas kommuner med hur man ska hantera ett förändrat klimat. – Klimatförändringarna likställs nästan med vattenförändring. Det är för mycket och för lite vatten, på fel ställe vid fel tidpunkt, sammanfattar Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten. På senare år har avsaltningsanläggningar seglat upp som ett alternativ – där dricksvattnet tas från havet. Fyra verk finns i dag på Öland och Gotland. I Östhammar byggs en pilotanläggning, medan Lysekil nyss slutfört sitt pilotprojekt. – Havet är en outsinlig vattentäkt. Det är den stora fördelen. Nackdelen är att det är mer kostsamt att göra om det till dricksvatten, säger affärsområdeschefen Thomas Wikström vid Leva i Lysekil, som ansvarar för VA i kommunen. Om planerna går i lås ska 10 000 kubikmeter havsvatten om dygnet göras drickbart från 2032 – tillräckligt för hela kommunen. Ett annat alternativ är att rena avloppsvatten. Kalmar Vatten bygger ett kretsloppsverk, där det renade vattnet ska användas till bevattning och till industrin. Ett jätteprojekt Ett tredje alternativ är att leda om vatten. Från Sveriges näst största sjö planeras en 36 kilometer lång bergtunnel som ska säkra tillgången i Örebro, Lekeberg, Kumla och Hallsberg. – Det är ett jätteprojekt, säger Mårten Frumerie, vd för Vätternvatten. År 2035 ska tunneln, fyra gånger sex meter, fyllas med kallt djupvatten som rinner till ett nytt reningsverk i Hallsberg. – När vi är klara har vi framtidssäkrat i och med att ett varmare klimat inte spelar in på samma sätt som det skulle göra annars. Att samla in vatten väntas också bli viktigare. För stora användare som jordbruk och industrier kan det handla om egna dammar. – Man brukar prata om att skörda vatten, att återanvända duschvatten in i värmesystem eller takvatten till toaletter, säger Pär Dalhielm. Blir dyrare Ett problem är att ledningar och verk är gamla. Förra året försvann 17 procent av dricksvattnet i läckage, enligt Svenskt Vatten. – Den gamla infrastrukturen har helt enkelt nått sin tekniska livslängd. Mycket byggdes på 1950-, 60- och 70-talen och vi behöver helt enkelt reinvestera, säger Dalhielm. Kostnaden beräknas till 560 miljarder kronor till år 2040. Det kommer att leda till kraftiga prisökningar, som i sig kan få ned förbrukningen. – Vi kan nog se framför oss en fyrdubbling eller en tredubbling av priset de närmaste 15 åren, säger han. BakgrundVattenbrist på flera hållGrundvattennivåerna är långt under det normala i stora delar av framför allt södra Sverige. I Skåne, Blekinge och på Gotland finns risk för vattenbrist.Klimatförändringarna, som främst beror på människans förbränning av fossila bränslen, har redan nu ändrat vattenbalansen i Sverige.Klimatprognoser pekar på fler skyfall och värmeböljor i Sverige i framtiden, vilket påverkar dricksvattenförsörjningen.Varmare vatten ökar risken för bakterier och algblomning, och är svårare att rena.