Teresa Küchler: Kan Trump göra Europa storslaget?Trump vill rädda Europa från en civilisationskollaps Foto: Denes Erdos/APDet krävs ett amerikanskt korståg för att Europa inte ska utplåna sig själv. Så lyder en tes från Trumpadministrationen, som nu ska lägga miljontals dollar på att få européerna att tänka om – och tänka rätt. BRYSSEL Pengarna ska gå till tankesmedjor runtom i Europa som delar politisk filosofi med Donald Trump. Målet är att påverka val och omforma den europeiska hemmapolitiken. ”Europa har urartat till en grogrund för digital censur, massinvandring, begränsningar av religionsfriheten och flera andra angrepp på det demokratiskt självstyret”. Orden väckte visst rabalder förra året. Texten, en essä om den europeiska civilisationens nära förestående kollaps, var skriven av Samuel Samson, en 27-årig rådgivare inom Byrån för demokrati, mänskliga rättigheter och arbete (DRL). Det är en tämligen okänd men inflytelserik myndighet i Washington som bland annat pytsar ut pengar till att främja demokrati i länder som Kuba, Iran och Ryssland. Samsons ord var ett eko av JD Vances utsagor. USA:s vicepresident har ofta använt termer som ”civilisatoriskt självmord” och ”civilisatorisk förfall” för att beskriva det moderna Europas utveckling. Den unge essäisten Samson petade också in några tunga europeiska tänkare, som Aristoteles och Thomas av Aquino, i sin text. Framstående västerländska filosofer vars tankegods nu gått förlorat i Europa, enligt amerikanen. Det är därför som demokratimyndigheten DRL ska pumpa in miljontals dollar i just tankesmedjor i Europa. JD Vance har ofta använt termer som ”civilisatoriskt självmord” om Europas politik. Foto: Mark Schiefelbein /AP Eller rättare sagt: DRL ska i stort sett lägga ner sin demokratifond. Trumpstyret tycker inte att amerikanska skattepengar ska gå till så många projekt ute i världen längre. Men först ska man använda upp de pengar som ligger kvar i myndighetens kassaskåp. Förra årets budget för DRL:s demokratiprojekt var strax över 200 miljoner dollar. Av dessa har man bara offentligt öronvikt omkring 25 miljoner. Så det finns kvar att ta av. Nyligen bekräftade en talesperson för amerikanska UD att en del av bidragen ska gå till Europa. ”Den nationella säkerhetsstrategin lyfter fram våra prioriteringar i Europa, som inkluderar att främja politisk frihet och yttrandefrihet, och samarbeta med europeiska allierade för att gemensamt stödja Europas återuppståndelse och civilisationens självförtroende”, sa talespersonen till den amerikanska tidskriften Foreign Policy. Exakt hur mycket pengar DRL ska avsätta till Europa och exakt till vem är ännu inte avslöjat. Det är här som rådgivaren Samuel Samson kommer in i bilden. Om man ser till hur många resor över Atlanten Samson gjorde under förra året kan man ana att det kan handla om mycket pengar och många mottagare. Samson reste till bland annat till Frankrike, Ungern, Österrike, Slovakien, Tjeckien och Grekland. I Budapest talade han vid en tankesmedja som finansieras av den tidigare premiärministern Viktor Orbán, som bevingat ville göra Ungern till en ”illiberal” stat, i motsats till EU:s liberala demokratier. I Frankrike träffade han domaren Magali Lafourcade och krävde åtgärder mot att Marine Le Pen, den franska extremhögerns förgrundsgestalt, förbjudits att ställa upp i politiska val. Le Pen hade precis fällts för förskingring. Samson beskrev domen som politiskt förtryck, och rekommenderade strax därefter att DRL betalar för Le Pens försvar vid överklagan – ett erbjudande som hon dock ska ha avböjt. Donald Trump, Elon Musk och JD Vance. Foto: Stephanie Scarbrough/AP Andra pengar ur den gamla demokratiseringsfonden borde gå till att hjälpa vita sydafrikaner att fly ”diskriminering” och ”förtryck” från landets svarta majoritet, rekommenderade Samson. Det är en fråga som framför allt drivits av Trumps tidigare vän Elon Musk, den sydafrikanskfödde techmagnaten och mångmiljardären. Samson träffade också den brittiska ytterhögerpolitikern Nigel Farage, och tyska parlamentariker från AFD – ett parti som på hemmaplan är satt under särskild bevakning som ett potentiellt mot tysk säkerhet och demokrati. Kan det amerikanska UD göra Europa storslaget igen? Det frågar sig tidskriften Foreign Policy och pekar på flera europeiska val som kan bli intressanta för Trumpadministrationen att försöka påverka – inklusive det i Sverige i september. Men också presidentvalet i Frankrike nästa år. Trump ser ut att i varje fall vilja försöka, i så fall med amerikanska skattepengar.