Ena dagen sades ett avtal vara nära. Nästa föll bomberna i Mellanöstern igen. Nu påstår Donald Trump, återigen, att kriget är slut.Här följer den senaste utvecklingen – i ett diplomatiskt dödläge där kriget mellan USA och Iran snabbt trappades upp. Var det inte nära nyss också? I tisdags påstod Donald Trump – liksom åtskilliga gånger tidigare – att ett avtal med Iran var mycket nära. På onsdagen anklagade han iranierna för att dra ut på tiden och meddelade att de skulle ”få betala” för det. USA inledde nya anfall mot många delar av Iran, med hänvisning till att en amerikansk helikopter sköts ned i regionen i måndags. Iran svarade med anfall mot militära amerikanska mål i Mellanöstern. – Vi var väldigt nära ett avtal, men de fortsätter att försöka vilseleda oss. De tar oss för idioter, sade president Trump. Krigsminister Pete Hegseth kallar det ”förhandling med bomber”. Från iranskt håll slogs det fast att de inte lystrar till hot och var redo att slå tillbaka, vilket de också har gjort. Var det inte vapenvila? Redan när länderna enades om vapenvila den 8 april så stod det klart att de inte var överens om villkoren. Iran ansåg att även Libanon omfattades, men det ansåg inte USA och framför allt inte Israel. Israels regering, som driver på för fortsatt konfrontation med Iran och dess allierade Hizbollah, trappade upp sin markinvasion av Libanon steg för steg. Donald Trump rapporteras på grund av det ha skällt ut premiärministern Benjamin Netanyahu i ett telefonsamtal. I helgen som gick anföll Israel den libanesiska huvudstaden Beirut igen. Iran ingrep och anföll Israel, Israel anföll Iran och ett dygns våldsspiral stoppades efter diplomatiska påtryckningar. När USA sedan återupptog anfall mot Iran uppges de ha försökt försäkra medlarländer om att det inte innebar en återgång till fullt krig. Vad är det de ska enas om? USA:s uttalade krigsmål har justerats löpande. Där det först var tal om regimskifte, nolltolerans för kärnenergi och ett tillintetgörande av Irans militära förmåga har Donald Trump börjat formulera målet att ”Iran aldrig ska få ha ett kärnvapen”. Förhandlingarna har handlat om begränsningar av kärnenergiprogrammet och utspädning av höganrikat uran. I gengäld ska Iran slippa omfattande sanktioner, men de har också krävt att Israels krigföring i Libanon avslutas. Frågan är hur villkoren skiljer sig från det stora kärnenergiavtalet från 2015 som Trump var skarpt kritisk till och rev upp. Medier i USA rapporterar att kriget börjar bli ett tydligt opinionssänke för presidenten inför höstens mellanårsval. I Iran består maktapparaten i stort, med en dokumenterad förmåga dels att kuva folkliga resningar med dödligt våld och dels att hindra en stor del av världens oljetrafik i Hormuzsundet. JCPOA-avtalet2015 ingicks kärnenergiavtalet JCPOA mellan Iran och ”P5+1” – de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) plus Tyskland.Iran skulle bara få anrika en viss mängd uran till en relativt låg renhetsgrad, långt från den som krävs för kärnvapen, men som räcker för civila ändamål. Omvärlden skulle också ges större insyn. I utbyte skulle sanktioner lyftas, med målet att alla skulle ha lyfts efter tio år, i oktober 2025.2018 beslutade USA:s president Donald Trump att lämna avtalet och införa strängare sanktioner. Iran svarade med att trappa upp anrikningen och förråden av uran.I de senaste årens upptrappning och krig har USA tidigare krävt att Iran slutar anrika uran helt och hållet. Iran har invänt att alla länder som har skrivit under icke-spridningsavtalet om kärnvapen har rätt att anrika uran för civila ändamål.