En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-11 20:25Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/hart-arbetande-svenskar-ska-skyddas-fran-kriget-i-iran/DN DEBATTDN Debatt. ”Hårt arbetande svenskar ska skyddas från kriget i Iran”Publicerad 20:00DN DEBATT.En osäker värld letar sig in i vardagens ekonomi, och regeringen har därför infört skattelättnader, bland annat på mat och bensin. Vårt mål att värna medborgarna från Irankrigets effekter har mött kritik. Men vad skulle vi annars använda Sveriges starka finanser till än att hjälpa svenskar hantera kostnadsproblemet? skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M).Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevVärldsekonomin pressas av kriget i Mellanöstern. Den globala tillväxten har skrivits ned och risken för högre global inflation har ökat. Effekterna av kriget pressar även den svenska ekonomin. Sverige möter dock det krävande läget från en styrkeposition. Kombinationen av ett lågt oljeberoende och starka offentliga finanser gör att Sverige har bättre förutsättningar att möta konsekvenserna av kriget i Mellanöstern än många andra länder.Regeringens tidigare åtgärder för lägre priser på drivmedel och mat bidrar till att Sverige nu väntas ha lägst inflation i EU. Under de senaste åren har Sveriges tillväxt samtidigt gått från att ligga i EU:s bottenskikt till att nu ligga i toppskiktet. Sveriges ekonomi väntas växa klart snabbare än euroområdet.Att läget i Sverige är bättre än i andra länder tar emellertid inte bort den press som hårt arbetande svenskar känner när kostnaderna återigen ökar. Efter flera tuffa år skulle återhämtningen i svensk ekonomi ta fart men nu letar sig återigen en osäker värld in i vardagens ekonomi. Den kommer med en känsla av orättvisa och för många en önskan om ekonomisk trygghet när svensk ekonomi nu återigen prövas.Det är för dessa svenskar och deras ekonomi som regeringen utformar sina åtgärder. Vi har från dag ett arbetat efter en ekonomisk plan för att stärka svenska folkets ekonomi. Första steget var att knäcka inflationen. Steg två var att stärka ekonomin för hårt arbetande svenskar – och tack vare bland annat sänkt skatt på arbete, mat och drivmedel får en tvåbarnsfamilj 5 000 kronor mer i månaden i år jämfört med 2022.Till denna plan lägger vi nu ett tredje steg: hårt arbetande svenskar ska gå så skadelösa som möjligt från effekterna av kriget i Iran.Jag kan notera att denna målbild möter hård kritik. Miljöpartiet beskriver det exempelvis som hål i huvudet att stötta ekonomin för hårt arbetande svenskar. Kritik kommer även från akademiskt håll och jag välkomnar debatten om hur vi på bästa sätt ska stötta den svenska ekonomin.Först och främst behöver vi definiera vilket problem vi ska fokusera på. Kriget i Mellanöstern skapar i första hand ett kostnadsproblem för den svenska ekonomin. Regeringen bedömer att tillgången till bensin och diesel i Sverige är stabil både i nuläget och på längre sikt. Sverige har en stark egen produktion av dessa bränslen och den största andelen av den råolja som används kommer från Nordsjön. Med undantag för några få månader har konsumentförtroendet varit svagare än genomsnittet ända sedan januari 2022. En så lång period har inte observerats tidigareDet är således inte de fysiska transporterna från Persiska viken som är Sveriges problem, utan problemet för den svenska ekonomin är det snabbt ökade världsmarknadspriset på olja. För vissa specifika produkter kan situationen se annorlunda ut, exempelvis vad gäller tillgången till konstgödsel, men för ekonomin i sin helhet har Sverige att hantera ett kostnadsproblem.Ska regeringen då agera? Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur samtidigt som inhemsk efterfrågan är central för återhämtningen. Med undantag för några få månader har konsumentförtroendet varit svagare än genomsnittet ända sedan januari 2022. En så lång period har inte observerats tidigare.En vikande global ekonomi ger ännu mindre draghjälp åt efterfrågan i Sverige. Kommissionens prognos för tillväxten i den tyska ekonomin har exempelvis nyligen halverats till 0,6 procent 2026, att jämföra med tillväxten i Sverige på 2,3 procent 2026 enligt Finansdepartementets senaste bedömning. I det här läget är det rätt att använda styrkan i de svenska statsfinanserna till att underlätta för de människor och sektorer som särskilt drabbas.Vad ska vi då vidta för åtgärder? Ekonomer brukar tala om att konjunkturåtgärder ska vidtas i rätt tid (timely), vara riktade (targeted) och tillfälliga (temporary). Dessa principer bör vara vägledande även nu.● Att åtgärder ska kunna vidtas i rätt tid innebär att det inte finns utrymme för långa processer – det kräver justeringar i befintliga system.● Att åtgärder ska vara riktade innebär att de i så hög utsträckning som möjligt ska träffa de människor och verksamheter där konsekvenserna är särskilt kännbara.● Att åtgärder ska vara tillfälliga innebär att de inte ska löpa längre än vad som bedöms skäligt.Förslaget om ytterligare sänkt drivmedelsskatt kan snabbt träda i kraft, göras tillfälligt och har en god fördelningsprofil. En beräkning av fördelningseffekterna visar att de som har lägst inkomster får störst förstärkning i förhållande till inkomsten. Samtidigt är det de som bor i delar av landet med längst avstånd och bristfällig kollektivtrafik som gynnas mest då de är bilberoende och därför påverkas särskilt mycket av stigande drivmedelspriser. Vad jag kan se har få debattörer presenterat några alternativa förslag – med samma träffsäkerhet och fördelningseffekter som kan träda i kraft så snabbt – som det förslag vi nu går fram med. Om priset vid pump är 23 kronor/liter för dieseln, utgörs omkring 8 kronor av punktskatt och momsI debatten förs även fram att förslaget påverkar prissignalen. Jag har stor respekt för det argumentet. De som kommer med den invändningen bör samtidigt förhålla sig till att det är det slutliga priset vid pump som påverkar konsumenten. Sverige har flera punktskatter på drivmedel som trycker upp priset utöver marknadspriset.I dagsläget är det dock så att världsmarknadspriset i sig är högt och således bidrar till att exempelvis driva fram omställningen till fossilfritt. Om priset vid pump är 23 kronor/liter för dieseln, utgörs omkring 8 kronor av punktskatt och moms. I ett läge där priset vid pump snabbt stigit till följd av kriget i Mellanöstern är det således möjligt att tillfälligt sänka punktskatterna utan att riskera omställningen.Svensk ekonomi befinner sig i en prövande tid. Det kräver svåra avvägningar men regeringens riktning är klar. Vi står på de hårt arbetande svenskarnas sida.Läs fler artiklar från DN Debatt:Nationalekonomen Erik Öberg: ”Staten kan inte kliva in varje gång bensinpriset går upp”Ekonomiprofessorerna John Hassler, Tessa Bold och Per Krusell: ”Både sidor har fel när forskare och politiker träter”