En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-06-05 13:00Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/om-asyllagen-gar-igenom-sa-har-maste-vi-advokater-tacka-nej/DN DEBATTPublicerad 12:06DN DEBATT.Om bara några dagar inträder EU:s nya asylpakt, där Sverige överlag har valt miniminivån. Det är i sig inte ett problem. Men hur Migrationsverket ska genomföra det strider mot de advokatetiska principerna. Vi vill vara tydliga: om lagförslaget genomförs i nuvarande form kan vi advokater inte åta oss dessa uppdrag, skriver Advokatsamfundets arbetsgrupp för migrationsfrågor.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevDen 12 juni träder EU:s nya migrations- och asylpakt i kraft. För många låter det tekniskt och avlägset. I praktiken handlar det om något mycket konkret: hur rättssäker en människa på flykt ska vara när hon söker skydd i Sverige.Kort sagt innebär asylpakten ett helt nytt europeiskt asylsystem. Processerna ska bli snabbare, mer standardiserade och i vissa delar mer restriktiva. Nya typer av asylförfaranden införs, tidsfristerna kortas och medlemsländerna får i flera frågor välja hur långtgående rättssäkerhetsgarantier de vill erbjuda den som söker skydd.EU har gett medlemsländerna flera valmöjligheter i hur det nya systemet ska utformas. Sverige hade kunnat välja en modell som värnar rättssäkerheten. Regeringen har i stora delar i stället valt miniminivån. På tisdag, bara tre dagar innan pakten börjar gälla, ska riksdagen rösta kring regeringens lagförslag om hur svensk rätt ska anpassas till denna från och med 12 juli.Men det allvarligaste problemet ligger inte i själva lagförslaget. Det ligger i hur Migrationsverket nu avser att genomföra det.I dag får människor som söker asyl ett offentligt biträde under hela processen och så även i första instans hos Migrationsverket. Ett juridiskt ombud som hjälper den enskilde att förstå processen, identifiera rättsfrågor och säkerställa att viktiga omständigheter faktiskt kommer fram innan beslut fattas.Det systemet fungerar väl och är fullt förenligt med EU:s regelverk. Sverige hade kunnat behålla det. I stället föreslår lagstiftaren nu en ordning där offentliga biträden i praktiken reduceras till att hålla ett kort informationsmöte.Det kan låta rimligt. Men verkligheten är betydligt mer komplicerad.Den nya asylprocessen blir inte enklare. Tvärtom. Från juni ersätts stora delar av dagens nationella regler av ett nytt, direkt tillämpligt EU-rättsligt system med flera olika processpår, kortare tidsfrister och betydligt större komplexitet. En asylsökande kan dessutom flyttas mellan olika processer under ärendets gång. Advokaten förväntas alltså ge juridiska råd utan att få tillgång till viktiga handlingar hos Migrationsverket eller ens veta vilken process personen kommer att omfattas avSamtidigt menar Migrationsverket att offentliga biträden inte ska få insyn i ärendet inför och under sitt arbete. Advokaten förväntas alltså ge juridiska råd utan att få tillgång till viktiga handlingar hos Migrationsverket eller ens veta vilken process personen kommer att omfattas av.Det är svårt att tänka sig någon annan situation där samhället skulle acceptera ett sådant upplägg. Ingen skulle vilja möta en läkare som förväntas ge råd utan att först få se journalen. Ingen skulle acceptera en revisor som ska uttala sig utan att få ta del av underlagen. Ändå är det detta som nu föreslås för människor som riskerar förföljelse, tortyr eller människohandel om beslutet blir fel.För oss som arbetar som advokater finns ytterligare en aspekt att förhålla sig till. Vi har ett advokatetiskt ansvar att ge individuella, korrekta och välgrundade råd. Vi måste förstå klientens situation innan vi uttalar oss juridiskt. Vi måste kunna följa ärendet när förutsättningarna förändras. Och vi måste kunna agera när ett negativt beslut kommer.Men enligt den föreslagna ordningen kommer biträdet inte ens få tillgång till hela avslagsbeslutet digitalt, utan endast beslutets första sida skickad per post, samtidigt som tidsfristen för överklagande i vissa fall kan vara så kort som sju dagar.Det är inte en fungerande rättssäker process. Det handlar inte om ovilja. Det handlar om advokatetikVi vill vara tydliga: om det liggande förslaget genomförs i sin nuvarande form kommer vi som advokater inte kunna åta oss dessa uppdrag utan att riskera att agera i strid med våra advokatetiska skyldigheter.Det handlar inte om ovilja. Det handlar om advokatetik.En advokat kan inte åta sig ett uppdrag som från början är utformat på ett sätt som gör det omöjligt att ge individuella, välgrundade och professionella juridiska råd. Vi kan inte förväntas ge rättslig rådgivning utan samma insyn som Migrationsverket, utan tillräcklig tid att sätta oss in i klientens situation och utan möjlighet att följa ärendet när omständigheterna förändras eller ett negativt beslut fattas.Att ändå åta sig sådana uppdrag skulle riskera att stå i strid med våra advokatetiska skyldigheter. Sveriges Advokatsamfund delar helt vår uppfattning om detta. Oavsett politisk inriktning måste den rättsliga processen uppfylla grundläggande krav på rättssäkerhet, och vara utformad så att juridiska ombud faktiskt kan utföra sitt arbeteKonsekvensen kan därför bli långt större än vad som hittills diskuterats: att Sverige i praktiken inte längre kommer kunna erbjuda offentliga biträden i asylprocessen. Ett system som bygger på att kvalificerade jurister ska medverka riskerar då att kollapsa. Inte på grund av bristande vilja, utan därför att uppdraget inte längre går att utföra på ett advokatetiskt acceptabelt sätt.Detta är inte en fråga om migrationspolitik. Sverige får föra en stram eller generös migrationspolitik. Men oavsett politisk inriktning måste den rättsliga processen uppfylla grundläggande krav på rättssäkerhet, och vara utformad så att juridiska ombud faktiskt kan utföra sitt arbete.Konsekvensen av ett genomförande av detta nya system riskerar att bli att Sverige i praktiken inte längre kan erbjuda offentliga biträden i asylprocessen. Det vore ett allvarligt avsteg från dagens fungerande ordning och riskerar att placera Sverige under den miniminivå för rättssäkerhet som EU:s nya regelverk förutsätter.Det finns fortfarande möjlighet att undvika detta. Sverige kan behålla nuvarande ordning, där människor på flykt erbjuds offentligt biträde genom hela processen, och så även i första instans. Den modellen fungerar redan i dag och är fullt möjlig att behålla inom ramen för EU:s regelverk. Det finns ingen anledning att ersätta ett fungerande system med ett som riskerar att montera ned rättssäkerheten.Om Sverige ändå väljer att implementera det nya systemet i strid med advokatetik och rättssäkerhet så är vår uppfattning, som ledamöter i Sveriges Advokatsamfunds arbetsgrupp för migrationsrätt, att advokater inte kan åta sig dessa förordnanden inom ramen för det nu liggande förslaget.Läs fler artiklar från DN Debatt:Bernd Parusel, forskningsinstitutet Sieps: ”EU:s asylpakt har problem – men måste ändå försvaras”Tomas Tobé (M), EU-parlamentariker: ”EU behöver en nollvision för ekonomisk migration”