En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-31 12:24Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/lennart-aspegren-domaren-som-forandrade-historien/Borkarövare, internationell rättsskipare och Amnesty-ivrare. Kollegorna minns domaren Lennart Aspegren som var med och avkunnade världshistoriens första fällande dom för folkmord.Lennart Aspegren var son till bryggeridirektören Ivar Aspegren och Suleika Gazala Bey. Hans ovanliga familjebakgrund – med en mor från en fransk-kaldéisk familj med rötterna i Irak och en morfar som doktorerat för Louis Pasteur – gav honom inte bara tvåspråkighet i svenska och franska, utan kanske även en djup förståelse för rättvisa och mänskliga rättigheter.Lennart skulle komma att bli en av de tre FN-domare som den 2 september 1998 avkunnade världshistoriens första fällande dom för folkmord i internationell rättegång. Ett avgörande som för alltid förändrade den internationella straffrätten.När han efter sin tid som internationell domare återvänt till Stockholm var han en väldigt uppskattad vän och kollega som var med i samtal, diskussioner och möten med studenter. Dessutom visade han stor gästfrihet och välkomnade besökare hem till sig och sin fru Berit. Han bjöd på historier om smått och stort samt goda skratt.Efter att ha påbörjat sin karriär 1958 blev Lennart hovrättsråd i Svea hovrätt 1979 och rättschef vid finansdepartementet samma år, en post han innehade till 1996. Som ledamot i Arbetsdomstolen och genom sitt omfattande internationella engagemang i OECD, ILO och UNDP, visade han tidigt sitt engagemang för rättvisa på global nivå. Hans arv lever vidare i kampen mot straffrihet för de värsta brotten mot mänsklighetenMen Lennarts hjärta slog starkt för de rättslösa. År 1964 var han med och bildade den svenska sektionen av Amnesty International och satt i styrelsen åren 1970–1976. Tillsammans med Hans Alfredson och Tage Danielsson i grupp 50 lade han grunden till Amnestyfonden. Vänskapen med Tage gav honom också en roll som borkarövare i filmen ”Ronja Rövardotter” 1984 – ett vittnesbörd om hans mångfacetterade personlighet och värme.När FN 1995 sökte domare till den nyskapade Rwandatribunalen var Lennart den självklara kandidaten. Med sina kollegor Navi Pillay och Laïty Kama skrev han historia i Akayesu-målet. Domen mot borgmästaren Jean-Paul Akayesu blev banbrytande – inte minst genom att för första gången erkänna våldtäkt som en folkmordshandling.När vittnen under rättegången beskrev de massiva sexualbrotten var det Lennart och hans kollegor som ställde de avgörande frågorna som ledde till att åtalet justerades. Deras insikt om våldtäktens roll i att förgöra en folkgrupp skapade rättslig praxis som än i dag vägleder kampen mot straffrihet för sexual­brott i krig.Även efter att han avgått som domare beskrev han tribunalens arbete som helt oundgängligt för läkande­processen i Rwanda. Samtidigt sökte han undvika ordet ”försoning” då det kan låta alltför lätt. I stället förespråkade han en mer realistisk ambition att lära folk leva i fredlig samexistens.År 2011 tjänstgjorde Lennart i FN:s expertkommitté om Gazakonflikten 2008–2009, och år 2013 blev han utsedd till hedersdoktor vid Stockholms universitet, framför allt för sitt aktiva deltagande i forskning och undervisning i internationell straffrätt.Lennart fortsatte in i det sista att engagera sig i frågor om folkrätt, rättssäkerhet och moraliskt och etiskt ansvar. Med en blandning av idealism och praktiskt handlag bidrog Lennart Aspegren till att lägga grunden för modern internationell straffrätt. Hans arv lever vidare i kampen mot straffrihet för de värsta brotten mot mänskligheten.Lennart Aspegren 1931–2026Föddes på Stenungsön, växte upp i Helsingborg.Jur kand 1958 vid Stockholms högskola.Domare vid FN:s tribunal för Rwanda 1995–2000.Tjänstgjorde i FN:s expertkommitté om Gazakonflikten 2008–2009.Var med och bildade den svenska sektionen av Amnesty International 1964.Arbetade bland annat på Svea hovrätt, Regeringskansliet och Arbetsdomstolen.Efterlämnar hustrun Berit, sönerna Jonas och Andreas med familjer.Här hittar du andra minnestexter.