En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-29 18:19Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/gynekolog-borde-finnas-tillganglig-pa-varje-vardcentral/DN DEBATTDN Debatt. ”Gynekolog borde finnas tillgänglig på varje vårdcentral”Publicerad 18:00DN DEBATT.Sverige har mycket att vara stolt över. Men när det gäller kvinnovård brister det. Klimakteriet har allt för länge avfärdats som något varje kvinna får hantera själv. Vi har redan gjort åtskilligt. Men vi vill ännu mer. Nu presenterar vi fyra nya förslag i en kvinnovårdsreform, skriver Ebba Busch, Jakob Forssmed och Elisabet Lann för Kristdemokraterna.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevSverige är ett av världens mest jämställda länder. Men när det kommer till kvinnosjukvården finns det brister. För många av de sjukdomar och tillstånd som drabbar flickor och kvinnor saknas fortfarande tillräcklig forskning, kunskap och behandling. Ändå har ingen regering gjort så mycket för kvinnors hälsa som nuvarande, under ledning av Kristdemokraterna.Men ytterligare satsningar krävs. Kristdemokraterna föreslår nu en förstärkning av första linjens kvinnovård.Hälften av befolkningen är kvinnor. I många avseenden bär kvinnors kroppar vårt samhälle. Kvinnor bär och föder barnen. I flera av våra samhällsbärande verksamheter arbetar kvinnor med tunga lyft och fysiskt nära barn, omsorgstagare och patienter. Kvinnor förtjänar och måste ha rätt till en vård som är anpassad efter kvinnors behov. Här – mitt i livet – lämnas många kvinnor åt sina öden, med otillräcklig vård och behandlingKlimakteriet har allt för länge avfärdats som något varje kvinna får hantera sin börda av. Det handlar om en naturlig process i livet som kan pågå i tio år med mer eller mindre symptom som begränsar livet. Klimakteriet inträder mitt i livet när många har kommit långt i karriären. De bär ofta ett föräldraskap och de egna föräldrarna börjar bli till åren, vilket kan innebära större behov av stöd från anhöriga. Här – mitt i livet – lämnas många kvinnor åt sina öden, med otillräcklig vård och behandling.I medborgarinitiativet Plåsteruppropet har kvinnor genom sociala medier deltagit i en dialog om klimakterievården. Där lyfts en rad områden där kvinnorna själva upplever att vården brister. Det handlar bland annat om jämlik vård oavsett bostadsort, tillgång till hormonläkemedel, ökad kunskap inom vården och ett helhetsperspektiv i vårdkedjan. Lika viktigt är att andra sjukdomar inte missas, bara för att en kvinna är i klimakterietSymptomen i klimakteriet kan vara många och varierande och det kan vara svårt att avgöra om de har hormonella orsaker eller beror på annat. Kunskapen om klimakteriet inom vården behöver höjas så att kvinnor inte avfärdas eller diagnostiseras för annat när orsaken är hormonell. Men lika viktigt är att andra sjukdomar inte missas, bara för att en kvinna är i klimakteriet.Om vi menar allvar med att vårdcentralen ska vara navet i vården måste kompetensen på vårdcentralerna kunna möta grundläggande vårdbehov också hos kvinnor. Som kvinna ska man inte behöva ge sig ut på jakt efter gynekolog utifrån egen analys av vårdbehov. För en vård som kan möta kvinnors vårdbehov över hela livscykeln presenterar Kristdemokraterna nya förslag i en kvinnovårdsreform:1. Förstärkning av första linjens kvinnovårdSocialstyrelsen lyfter i de nationella riktlinjerna för klimakteriebesvär fram att primärvården ska vara den givna ingången till sjukvården för klimakteriebesvär. Vi vill att varje vårdcentral ska ha tillgång till barnmorska och gynekolog. Genom samverkan mellan gynekolog, allmänspecialister och övrig kompetens på vårdcentralen stärker vi kunskapen om kvinnospecifika tillstånd, samtidigt som allmänspecialister och distriktssjuksköterskor kan bidra med sin breda kunskap till nytta för kvinnors samlade hälsa.2. Öka kunskapen om kvinnorelaterade tillståndBättre kunskap om symptom och behandlingar, både hos kvinnor och bland vårdpersonal, kan leda till tidigare insatser och att risken för att felbehandling minskar. Kristdemokraterna vill se en nationell kampanj om klimakteriesymptom, integrera kvinnors hälsa i all vårdutbildning och stödja fortbildning för yrkesverksamma.3. LäkemedelRegeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Läkemedelsverket i uppdrag att vända på varje sten för att hitta lösningar för bristen på hormonläkemedel. Myndigheterna ska främja fler företag med försäljningstillstånd och även parallellhandeln, för att snabbt få in eventuella överskott från andra marknader. De ska undersöka om EU:s gemensamma funktioner kan användas för inköp och informera företag om möjligheten att tillfälligt få ta ut högre priser vid brist. Att undersöka möjligheten till inhemsk produktion är en del av myndigheternas uppdrag. Vi utesluter inga åtgärder i detta skede, och kan komma att överväga en ökad betalningsvilja för sådana läkemedel.4. En feministisk vårdpolitik kräver statligt ansvar för vårdenMöjligheten för kvinnor att få vård och behandling är beroende av bostadsort. I Norrbotten får 90 procent av kvinnor med misstanke om bröstcancer en operation inom 35 dagar. Motsvarande siffra i Västmanland är 17 procent. För att öka jämlikheten behöver vi ett samlat nationellt ansvar för vården.Kvinnors hälsa är tätt förknippad med reproduktiv och hormonell hälsa. Men kvinnor drabbas även av andra tillstånd, vilket inte får glömmas bort när vi utvecklar den nära vården för kvinnor. Myndigheten för vård och omsorgsanalys konstaterar att kvinnospecifika tillstånd utgör en mindre del av den totala sjukdomsbördan för kvinnor.I regering har vi målmedvetet arbetat för unga flickors psykiska hälsa med särskilt fokus på att begränsa sociala mediers påverkan och för att förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin. Vi har också satsat drygt 6 miljarder kronor på kvinnovård och förlossningsvård. Vårdköerna för framfallsoperationer har minskat med 68 procent tack vare riktade satsningarFör första gången har Sverige tagit krafttag för att samla kunskap och styra vården mot ökad jämlikhet i hela landet genom nationella riktlinjer för klimakterievård och en förlossningsplan för en jämlik och trygg vård före, under och efter graviditet. Vi har drivit fram satsningar på endometrios, migrän, PCOS, lipödem och sköldkörtelsjukdomar och skjutit till medel för forskning. Vården för sexuellt våldsutsatta har stärkts. Vårdköerna för framfallsoperationer har minskat med 68 procent tack vare riktade satsningar och vi har tagit initiativ till att se över höjd åldersgräns för bröstcancerscreening.Vill vi på allvar uppnå en jämställd vård måste vi arbeta brett med kvinnors hälsa igenom hela livet. Kristdemokraterna är garanten för satsningar som gör skillnad snarare än symbolpolitiska projekt.Läs fler artiklar från DN Debatt:22 barnmorskor och specialistläkare: ”Klimakteriet sliter på livet – så kan kvinnor få snabbare hjälp”Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson: ”Mjuka tvättlappar är det minsta man kan begära på BB”