En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-28 06:29Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/dissad-pa-fikarasten-jobbskrollande-kan-forsamra-arbetsmiljon/INSIDANDissad på fikarasten? Jobbskrollande kan försämra arbetsmiljönPublicerad 06:23Många känner sig mobildissade på fikarasten och fler äldre än yngre kollegor ser skrollandet som ett arbetsmiljöproblem.– Man kan inte behandla andra dåligt bara för att det är rast, säger psykolog Per Martinsson som skrivit en avhandling vid Göteborgs universitet.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevInte ens fikarasten är fredad från mobiltelefonen. En ny avhandling från Göteborgs universitet visar att ”phubbing”, när en person ignorerar sin omgivning och istället fokuserar på sin mobiltelefon, är ett störande moment även på jobbrasterna.– Mobilen blir en barriär som gör att vi pratar mindre med varandra. Det finns ett negativt samband att man upplever sämre arbetsmiljö, i form av brist på socialt stöd från kollegor, avsaknad av gemenskap, tillit och engagemang i arbetet, säger Per Martinsson.Forskaren har gjort enkäter med cirka 1 700 anställda angående mobilanvändning på raster. Resultatet visar en tydlig negativ koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Bilden återspeglades i intervjuer, även om det också fanns skillnader i hur man ser på frågan.– De äldre har en strängare syn på mobilanvändning medan yngre inte ser problemet alla gånger. Vissa äldre säger att den yngre generationen inte går att ha ett samtal med, de försvinner direkt in i telefonen, att man får sätta sig med de äldre om man vill prata om någonting. Omvänt uppfattar en del yngre den äldre generationen som lite moraliserande.Intervjuerna gjordes med elektriker och vårdpersonal. Elektrikerna beskrev att mobilanvändningen var mer framträdande och kunde bli en tydlig social barriär. Sjukvårdspersonalen tyckte i högre grad att de kunde hantera mobilen genom att lägga undan den ibland.– Elektrikerna var ofta unga män och beskrev i större utsträckning aktiviteter som att kolla på tv-serier eller Youtube och vara inne i sin egen värld. Medan den kvinnligt dominerade sjukvårdspersonalen i större utsträckning använde mobilen för att dela snarare än att skärma av sig, genom att exempelvis visa bilder eller söka information tillsammans.Undersökningen visar att fler unga använder mobilen på rasterna och och att fler äldre upplever sig utsatta för mobildissning.Så vad är det då man pysslar med i mobilen?– Antingen har man ett specifikt mål, man följer någon på Youtube eller kollar på en serie, bokar gympass, för över pengar eller köper aktier på rasterna. Eller så är det lite mer planlöst, man bara plockar upp mobilen och ser var man landar.Även om rasterna är fritid och även obetald så finns det vissa sociala spelregler som man måste förhålla sig till även då menar forskaren.– Vi kan inte behandla andra dåligt bara för att det är rast. Vi måste fortfarande hälsa på varandra och försöka vara trevliga. Det är en slags grundläggande social hygien och då kan mobilen bli någon form av bristande social hygien.Varför mår vi så dåligt när andra skrollar framför våra ögon?– Det är viktigt för oss att ha en samhörighet och bli sedda. När den vi umgås med är upptagen av sin mobil blir vi av med ögonkontakt eller kanske en nickning och ett leende. Många av oss har kanske upplevt att man får fördröjda svar med lite entonigt tonfall. Det är något i det väldigt mänskliga behovet att bli sedd som riskerar att stryka med.Ordet phubbing är en sammanslagning av engelska orden phone (telefon) och snubbing (nonchalera). Tidigare forskning visar att phubbing även påverkar privata relationer negativt, såväl känslomässigt, kognitivt och socialt liksom beteendemässigt.– Man har till exempel tittat på hur man upplever det när ens närstående är upptagna av mobilen och sett att det är tydligt sammanlänkat med att man känner sig mindre tillfreds i relationen. Man kan uppleva depressionssymptom och känna mindre tillfredsställelse med livet i stort, säger Per Martinsson.Hur kan man motverka phubbing?– Förbud tror jag inte på. Jag tror att det skulle slå fel, skapa frustration, irritation och att folk bara skulle smyga med det i stället. Det blir också ett slags omyndigförklarande av de anställda, att man inte klarar av detta.För att hantera eventuella problem vid fikarasterna tror Per Martinsson mer på en konstruktiv dialog.– Känns det bra eller känns det dåligt? Genom att få ögonen på det så går det också att diskutera utan att det behöver vara kritik eller ett stort hot mot någon. Det bästa är väl om man tillsammans kan prata om det som en slags spelregel, hur vill vi ha det på den här arbetsplatsen?I undersökningen poängterar vissa att arbetsgivaren förväntar sig att de ska vara uppkopplade på arbetstid. Andra ifrågasätter behovet av att ha mobilen ständigt påslagen, både på jobbet och privat.– Det finns en frustration över att allting är väldigt omedelbart och att alla kräver kontakt direkt. Måste man verkligen vara tillgänglig jämt, och måste barnet ringa sju gånger i sträck när man är på jobbet, kanske kan det vänta?För arbetsgivaren kan det vara viktigt att observera och ha koll på hur mobilanvändandet ser ut på rasterna. Allt för att tidigt snappa upp eventuella konflikter eller problem på arbetsplatsen.– Kan det här det vara ett tecken på någonting? Kan det vara så att vi inte har en fungerande social situation på den här arbetsplatsen? Vad kan jag som chef göra? Kan jag välja att lägga bort mobilen själv eller går det att prata om på något annat sätt?, säger Per Martinsson.Fakta.Tre råd för goda fikaraster1. Prata om hur ni vill ha detGoda relationer på jobbet ökar välmående och samarbete. Se på mobilanvändningen som en gemensam arbetsmiljöfråga, inte som en individfråga. Hur vill ni att era raster ska se ut?2. Reflektera över din mobilanvändningMycket av vår mobilanvändning är reflexmässig. Försök att vara medveten om när, hur och varför du plockar fram mobilen – vad fyller det för syfte, och kan det kanske vänta?3. Föregå med gott exempelBåde chefer och medarbetare kan själva visa vägen genom att lägga bort mobilen, hälsa, söka ögonkontakt och vara socialt tillgängliga under rasten. De flesta människor gillar att bli sedda.Källa: Per Martinsson, Göteborgs universitetLäs mer:Linnea, 24, valde bort sociala medier: ”Ville ta makten över mitt liv och min tid”Får man säga vad man vill om chefen på sociala medier?200 föräldrar i pakt: Inga smarta telefoner till barnen