En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-26 21:11Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/giriga-lakemedelsbolag-en-forklaring-till-utbrotten/DN DEBATTPublicerad 20:00DN DEBATT.Första hantavirus och nu ebola – nyhetsspalterna fylls av sjukdom. I 50 år har min organisation stått vittne till de dödliga kostnader som läkemedelssystemet utkräver. Det drabbar först människor i fattiga länder, men virus respekterar ju inga gränser. Nu, mer än någonsin, behövs ett skifte, skriver Jon Gunnarsson Ruthman, Läkare utan gränser i Sverige.Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevAllvarliga sjukdomsutbrott har dominerat nyhetsflödet de senaste veckorna: Först hantavirus och nu ebola, som sprider sig som en löpeld i Kongo-Kinshasa. Just detta utbrott har orsakats av det sällsynta bundibugyo-viruset, och det finns ännu inga godkända vaccin eller behandlingar.Samtidigt befinner vi oss i ett läge där den globala hälsan attackeras på flera nivåer: rekordhög dödlighet i sjukvårdsattacker, enorma nedskärningar i biståndet och hälsovådliga kursändringar som riskerar att allvarligt försvaga de internationella systemen för sjukdomsövervakning. Den globala hälsokrisen skapar grogrund för att smittsamma sjukdomar ska spridas snabbare, och som så ofta är det de mest sårbara som drabbas hårdast.Världshälsoorganisationen WHO beräknar att två miljarder människor saknar regelbunden tillgång till livsviktiga läkemedel. Det handlar oftast inte om tekniska eller vetenskapliga begränsningar utan om medvetna politiska och ekonomiska val. Många nya innovationer säljs till höga priser, med långa patent som gör att billigare versioner inte kan produceras, och enbart till utvalda länder.Mot en del sjukdomar finns inga vaccin, diagnosverktyg eller behandlingar över huvud taget. Den vinstdrivna läkemedelsmarknaden saknar ofta incitament att satsa på de produkter som skulle göra störst skillnad för människors hälsa, utan investerar i stället i det som är mest lönsamt. Mot en del sjukdomar finns inga vaccin, diagnosverktyg eller behandlingar över huvud tagetPå WHO:s årsmöte i Genève som avslutades i helgen stod hantering av sjukdomsutbrott av naturliga skäl högst upp på dagordningen. Medlemsländerna har dock inte kunnat komma överens om det så kallade pabs-tillägget till WHO:s pandemiavtal. Tillägget har tagits fram för att angripa orättvisan i att de länder som bidrar med prover, data och deltagande i medicinsk forskning ofta inte får tillgång till de vaccin, läkemedel och tester som studierna leder till. Den ojämlika globala tillgången till covidvaccinen är ett av många exempel på detta. Nu riskerar beslut att skjutas fram till 2027, vilket äventyrar implementeringen av pandemiavtalet i sin helhet.Genom Läkare utan gränsers över 50 år långa erfarenhet har vi gång på gång bevittnat de dödliga konsekvenserna av det vinstdrivna läkemedelssystemets villkor, inte minst under hivepidemin på 90-talet och den stora ebolaepidemin i Västafrika 2014–2016. I den dog över 11 000 människor och de drabbade ländernas sjukvårdssystem slogs ut totalt. Det fanns då varken vaccin eller behandling mot ebola. Läkare utan gränsers personal kunde enbart lindra patienternas symtom. De människor och länder som löper störst risk att drabbas hårdast av sjukdomsutbrott och hälsokriser, och som bidragit till kliniska studier, ska inte längre behöva vara de sista att dra nytta av medicinsk innovationForskare i Kanada hade dock upptäckt ett ebolavaccin redan i början av 2000-talet, men det fanns inte tillräckligt finansiellt intresse för att ta det vidare. Det var först när epidemin i Västafrika spreds från land till land och utländsk sjukvårdspersonal evakuerades som bristen på vaccin och behandling blev en global angelägenhet, och ofärdiga forskningsstudier togs upp.Detta resulterade i att det numera finns ett ebolavaccin, som jag själv tog när jag jobbade mitt i utbrottet i Kongo-Kinshasa 2018–2019. Det har även forskats fram ebolabehandlingar, men det är fortfarande oklart vilken effekt dessa och vaccinet har mot ebola orsakat av bundibugyo-viruset som ligger bakom det pågående, mycket oroande, utbrottet.Ett annat exempel är den nya hivmedicinen Lenakapavir, som genom enbart två injektioner per år skyddar mot hivinfektion. Detta kan vara livsavgörande för människor i humanitära kriser där det är svårt att få tillgång till läkemedel på kontinuerlig basis. Bolaget bakom medicinen, Gilead, har valt att inte sälja läkemedlet till flera av de mest hivdrabbade länderna. Gilead vägrar också att sälja medicinen till Läkare utan gränser. Samtidigt har biståndsindragningarna begränsat tillgången till hivvård världen över och en banbrytande afrikansk studie kring hivvaccin tvingades avbryta i början av 2025.De människor och länder som löper störst risk att drabbas hårdast av sjukdomsutbrott och hälsokriser, och som bidragit till kliniska studier, ska inte längre behöva vara de sista att dra nytta av medicinsk innovation. Nu, mer än någonsin, behövs ett systemskifte kring medicinsk forskning och utveckling för att folkhälsa ska sättas före ekonomisk vinst. Detta innefattar:1. Utforska andra finansieringsmekanismer för att forskning och utveckling ska leda till läkemedel, diagnosverktyg och vaccin som är anpassade för de människor och de platser där behovet är som störst.2. Påskynda diskussionerna kring pabs-tillägget till pandemiavtalet samt stötta och stärka breda globala samarbeten där data delas mellan forskningsprojekt för att gynna snabbare utveckling av medicinska produkter.3. Öka forskningsbiståndet och satsningarna på global hälsa och sjukdomsövervakning.Vi kräver att Sveriges regering – som vid upprepade tillfällen har betonat att global hälsa är ett prioriterat område – driver den här frågan aktivt inom EU, FN, WHO och i andra internationella forum, samt sätter press på andra länder att göra mer.Ett mer rättvist globalt läkemedelssystem är avgörande för att i ett så tidigt skede som möjligt kunna stoppa spridning av sjukdomar. Virus och andra smittämnen respekterar inte geografiska gränser, så det borde ligga även i rika länders intresse. Och – i slutändan handlar det om att fler människor, människor precis som du och jag, ska få en chans att tillfriskna och överleva sin sjukdom, oavsett var man bor.Läs fler artiklar från DN Debatt:Virus- och pandemifonden: ”Sverige är inte redo för nästa viruspandemi”Magnus Gisslén: ”Därför slutar jag som statsepidemiolog”