En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-25 08:32Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/valfardsbrott-urholkar-resurser-men-ocksa-var-tillit/INSIDANVälfärdsbrott urholkar resurser – men också vår tillitPublicerad 08:25Dags för karriärval. Bli sjuksköterska, jurist eller specialist på att mjölka kommuner på pengar?Den utbredda attacken mot välfärdssystemen hotar tilliten till de sociala skyddsnäten, varnar kommunstrategen Lena Törneskär.Få ut mer av DN som inloggadDu vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Följ dina intressenNyhetsbrevOm livet blir svårt ska det finnas där, nätet som fångar upp sjuka och utsatta och räddar dem från att slå i botten.I välfärdssystemets olika delar hanteras enorma belopp för att säkra grundläggande samhällsfunktioner, som vård, skola och omsorg. Det är begrepp som vissa associerar till blekt pastellmålade korridorer och småtrist vardagstrygghet. Andra hör bara rasslet av pengar som flödar in.– Tyvärr är det både lätt och lönsamt för kriminella att agera i välfärdssystemet. Det är verkligen oroande. Vad händer om allt fler börjar tänka att det inte är någon idé att arbeta, att det verkar löna sig mer att få pengar på annat sätt?Den retoriska frågan ställs av Lena Törneskär, statsvetare med inriktning på brottsutredningar, som sedan två år arbetar med att vässa Eskilstuna kommuns vapen mot den här formen av kriminalitet. Hon är aktuell med boken ”Välfärdsbrottslighet i kommunal verksamhet” (Gothia kompetens). Det är en handbok med konkreta råd om hur välfärdsbrottslighet ska upptäckas, men ännu hellre stoppas.Hon märker att en gammal bild av ekonomisk brottslighet riktad mot kommuner lever kvar, att det främst skulle handla om enskilda som på olika sätt roffar åt sig försörjningsstöd. De finns förvisso, men ett minst lika stort problem är den organiserande kriminaliteten. De brottslingarna arbetar systematisk och professionellt inom bland annat olika vård- och omsorgsformer och kan ha kopplingar till grovt kriminella nätverk. De skapar även utrymme för svartarbete, som leder till att enskilda utnyttjas och att skattepengar går upp i rök.Med till synes seriösa anbud på olika tjänster kommer välfärdsbrottslingar åt kommuners kassakistor. Taktiken bland individer som ”bidragsmaxxar” är att uppge felaktiga uppgifter till folkbokföringen och använda falska handlingar om inkomster och tillgångar.Att skattepengar hamnar fel är självklart upprörande, resonerar Lena Törneskär, men än värre är att de som har rätt till vård och omsorg kan få insatser av usel kvalitet.– Det finns exempel på vanvård av äldre. När en och samma person i hemtjänsten uppger att den har varit på besök hos femton olika brukare samtidigt så kommer ju sårbara individer att fara illa.Hon befarar att seriösa aktörer ska slås ut eller ge upp. Det blir svårt eller omöjligt för dem att konkurrera med företag som inte följer spelreglerna. Tidigare i år kom ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, kopplad till finansdepartementet, med ”Svarta pengar – en rapport om den kriminella ekonomins omfattning”. Där konstateras att brottsligheten är systemhotande då det på sikt finns en risk för att regelöverträdelser normaliseras och att tilliten till regelverk och tillsynssystem försvagas.– Det som står på spel nu är tilliten för vårt välfärdssystem, säger Lena Törneskär. Det syns inga tecken på att välfärdsbrottsligheten minskar. Ju mer resurser som kommuner lägger på kontroller desto mer felaktigheter upptäcks. Omfattningen har överraskat mig.Hennes förhoppning är att kommuner ska uppgradera och bjuda kriminella hårdare motstånd. Ett sådant arbete sker redan, men betydligt mer behövs.– Det är en jätteutmaning att täppa till alla hål och minska sårbarheten. Rätt pengar måste gå till rätt person och det ska inte vara möjligt med ”bidragsmaxxing”. Allmänheten måste kunna lita på att kommunens pengar går till dem som behöver dem, säger Lena Törneskär.Fakta.VälfärdsbrottDen kriminella ekonomins årliga omsättning uppskattas totalt vara 352 miljarder kronor och vinsterna 185 miljarder kronor.När en part skaffar sig medel på olagligt sätt, exempelvis genom att vilseleda eller utnyttja brister i system och kontroller, kallas det kriminella transaktioner. Omsättningen uppskattas vara cirka 40 miljarder kronor årligen.Pågående statliga utredningar granskar hur felaktiga utbetalningar och bidragsbrott med statliga medel kan stoppas, samt om kriminella kan spärras från att få bidrag.Källor: Regeringen, ESO.